Spettekaka

I centrum på skånska kalas

Spettekakan förknippar de flesta av oss med Skåne. Det speciella festbakverket, som vi gärna tycker ska stå mitt på bordet på ett större skånskt kalas. Ingredienserna är enkla: massor av ägg och socker och potatismjöl. Det förekommer även vetemjöl i smeten, eller en blandning av potatis- och vetemjöl. I äldre recept är vetemjöl vanligare.

Konsten är att baka spettekakan. Långsamt ska själva spettet, med träkonen, vevas över glödande kol medan smeten ringlas på. Så gjordes en riktig spettekaka förr. Idag finns det förstås modernare metoder. Men spettekakan har alltid tillverkats av specialister.

Inte bara skånsk

Hur skånsk är spettekakan? Den anknyter till en tradition som fanns redan på medeltiden och före det. Liknande kakor finns också kvar på flera håll i Europa: i Pyreneerna, i Litauen, i Tyskland. Första gången den nämns i Sverige är 1642, då den åts vid drottning Kristinas hov i Stockholm. I Skåne och de södra delarna av Halland och Småland, tycks den ha blivit allmän under 1800-talet. Den goda tillgången på ägg kan vara en förklaring. Potatisodlingen etablerades också under början av 1800-talet och potatismjöl tillverkades på alla gårdar. Då övergick man nästan helt till att baka spettekaka på potatismjöl. Att priset på socker sjönk var nog av stor betydelse.

Skyddad geografisk beteckning

Idag är ”spiddekagan”, liksom Upplandskubben, skyddad med geografisk beteckning enligt EU:s system SGB och får bara kallas så om den är tillverkad i Skåne. Här kan du läsa mer om skyddad beteckning för traditionell mat.