Biblioteket

Här samlar vi lästips, länkar och annat fördjupningsmaterial runt traditionell matkultur i Sverige. Har du några tips på böcker, länkar eller artiklar som vi har missat? Hjälp oss att fylla på listorna! 

Tipsa oss!

Lämna en kommentar i slutet av sidan eller kontakta oss på matkult@sprakochfolkminnen.se.

Allmänt om matkultur

Föreningar, institutioner, myndigheter, organisationer

Eldrimner Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., Nationellt resurscentrum för mathantverk


Jordbruksverket: Smaka Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Kålrotsakademien Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Måltidens hus i Norden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Sveriges lantbruksuniversitet: Programmet för biologisk mångfald Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Sesam, Förening för fröodling och beskydd av kulturväxter i Sverige. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Litteratur

Ahlberg, Mats, Dahlin-Ros, Inger, Nilsson, Göran, Ros, Anders & Sigge, Anna (2008) Aptit på sjuhärad: inte bara en kokbok. Borås: Hjalmarson & Högberg.


Algotson, Stina & Wikström, Lenamarie (2003). Smaka på Småland. Örebro: Gullers.


Andersson, P Gunnar (1980). Mest om mat: födan fordom och nu. Stockholm: LTs förlag.


Backlund, Inez & Cornell, Bodil (2012). Mathantverk: så gör mathantverkaren: gör det själv. Östersund: Eldrimner och Jengel förlag.


Bergström, Anna-Lena & Wachtmeister, Ingegerd (1998). Sörmländska matminnen: recept och minnen från 1900-talet. Nyköping: Sörmlands museums förlag.


Biskop Brasks måltider: svensk mat mellan medeltid och renässans (2016). Gröntoft, Magnus (red). Stockholm: Atlantis.


Blomqvist, Hans (1980). Mat och dryck i Sverige: Litteraturöversikt. Stockholm: LTsförlag.


Boqvist, Agneta, Stålarm, Elisabet & Ullerås, Birgitta (1992). Västgötamat: en kulinarisk resa från jord till bord. Skara: Hushållningssällskapet Skaraborg.


Bringéus, Nils-Arvid (1988). Mat och måltid: studier i svensk matkultur. Skrifter utgivna av Etnologiska sällskapet i Lund. Stockholm: Carlssons.


Bringéus, Nils-Arvid (2009). Den skånska smaken: en bok om gångna tiders matvanor i Skåne. Stockholm: Carlssons i samarbete med skåneländska gastronomiska akademien.


Broberg, Gunnar & Lindell, Gunilla (red) (2007). Till livs med Linné. Stockholm: Atlantis i samarbete med Svenska Linnésällskapet.


Broocman, Reinerus Reineri. En fulständig swensk hus-hålds-bok: en handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Tunón, Håkan, red (2016). Stockholm: KSLA Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden 73, CBM, Michaelsgillet.


Broström, Lillemor & Olsson, Elisabet (1984). Roslagsmat: 200 recept från förr och nu. Norrtälje tidnings förlag AB.


Carlsten, Birgit & Davidsson, Cecilia (2018). Ur Smålands skafferi. Karlstad: Votum & Gullers förlag.


Christiansson, Britta (1973). Laga ni, äta vi: från halländska kök. Halmstad: Bokförlaget Spektra AB.


Clinell, Lillie (1987). Folk- och festmat i Helsingland under äldre tid. Delsbo: Åsak.


Dalmål: från barkbröd till björnstek (1998). Broman, Jan mfl. (red). Falun: Dalarnas museum, Hushållningssällskapet i Dalarna, Dalarnas Tidningar.


Det svenska jordbrukets historia: Stockholm: Natur och Kultur/LTs förlag i samarbete med Nordiska museets förlag och Stiftelsen Lagersberg Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Del 1: Welider, Stig, Pedersen, Ellen Anne & Widgren, Mats (1998) Jordbrukets första femtusen år 4000 fKr-1000 eKr.

Del 2: Myrdal, Janken (1999). Jordbruket under feodalismen 1000-1700.

Del 3: Gadd, Carl-Johan (2000). Den agrara revolutionen 1700-1870.

Del 4: Morell, Mats (2001). Jordbruket i industrisamhället 1870-1945.

Del 5: Flygare, Irene & Isacson, Maths (2003). Jordbruket i välfärdssamhället 1945-2000.


Edman, Stefan, Thunberg, Bo (2008). Matsmart: på spaning efter nya goda trender. Örebro: Gullers förlag.


Ek-Nilsson, Katarina (1974). Vattgröt och klimp - om matvanor i Södermanland under 1800- och 1900-talen. Sörmländska handlingar 31. Nyköping: Södermanlands hembygds- och museiförbund.


Ekman, Tomas & Grälls, Annika (2003). I gott sällskap: 200 år med Örebro läns hushållningssällskap. Örebro: Örebro läns hushållningssällskap.


Ericsson, Gustaf (1989-1990). Folklivet i Åkers och Rekarne härader, del 1 Arbete och redskap, del 2 Livet i helg och söcken, del 3 Tro, vantro och övertro. Magdalena Hellquist och Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala.


Fägerlind, Ann Charlotte (2017). Gotländska gårdsbutiker och kaféer. Hestra: Isaberg förlag AB.


Fjellström, Christina (1990). Drömmen om det goda livet: livskvalitet och matvanor i ett uppväxande industrisamhälle. Acta Ethnologica Umensia. Stockholm: Almqvist & Wiksell.


Fjellström, Phebe (1980). Samernas kosthåll.Gastronomisk kalender 1981, Gastronomiska akademien. Stockholm: LTs förlag.


Fjellström, Phebe (2002). Kvinnoliv och måltidsglädje: kosthåll och resurser inom det nordliga rummet, Norrbottensakademiens skriftserie nr 2, Kulturens frontlinjer 40. Umeå:  Norrlands universitetsförlag.


Flinck Maria (1994). Tusen år i trädgården: från sörmländska herrgårdar och bakgårdar. Södertälje: Torekällbergets museum.


Genrup, Kurt & Tham, Ulla (2002). Matrike Norrland: Norrlands första kulturhistoriska kokbok. Bjästa: CEWE-förlaget, Norrlands Gastronomiska sällskap, Norrlandsförbundet, sex länsmuseer i Norrrland.


Granqvist, Carl Jan, Thurfjell, Carsten & Wallensteen, Hans (2016). Det svenska måltidsundret. Grythyttan: Måltidsakademiens förlag.


Greve Magnus kök och hushåll på Läckö (2008). Sjölin, Catharina (red). Lidköping: Stiftelsen Läckö Slott.


Hagdahl, Charles Emil (1896/1963). Kok-konsten som vetenskap och konst. Stockholm: Gastronomiska akademien, Bonniers.


Haller, Gunnel, Matkultur i Blekinge.


Hamilton, Louise (2008). Matresa i Väst: reportage och recept från västsvenska gårdar. Örebro: Gullers förlag.


Harnesk, Victoria (2014). Smak på Sápmi: Samisk mat, tradition, innovation och framtid.  Slow food Sápmi. Stockholm: Boktryckarna/Lyxo förlag.


Hedlund, Anita (2012). Mat i Malmköping. Malmköping: Anita Hedlund Slöjd & Ton.


Horvatne, Irén, Kwiatkowski, Teresa (2015). Romska maträtter: Romane xábenata, Romane habena. Tillexempel förlag, Malmö stad


Huuva, Greta (2014). Naturen är mitt kök, loundu lea mu gievkkan. Jokkmokk: Varda.


Ingers, Enoch (1943-1956). Bonden i svensk historia. Stockholm: Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag.


Ivarsson, Andreas (2015). Blekinge: en resa till mer än sill och kroppkakor. I love Blekinge/Andreas Ivarsson.


Jilker, Gustaf (2011). Sydsamiskt mathantverk i tradition och nutid. Östersund: Eldrimner.


Johansson, Kerstin (1995). Småländsk kokbok. Kalmar: Barometerns förlag.


Johansson, Lisa & Jonsson, Sune (1972). Saltlake och blodvälling: berätttelser från nybyggartiden i Lappmarken. Stockholm: LTs förlag.

 

Jordnära: Etnologiska reflektioner över ny nordisk mat. (2018). Lindqvist, Yrsa & Österlund-Pötzsch (red). Helsingfors: Svenska litteraturskällskapet i Finland.


Jönsson, Håkan (2020). Svensk måltidskultur. Stockholm: Carlssons förlag.


Jönsson, Håkan & Tellström, Richard (2018). Från krog till krog: svenskt uteätande under 700 år. Stockholm: Natur & Kultur.


Karlsson, Mikael (2017). Upplevelsekartbok: dina vägvisare till Sveriges mathantverk. Östersund: Eldrimner.


Keyland, Nils (1919/1989). Svensk allmogekost I-II. Stockholm: Carlssons förlag i samarbete med Institutet för folklivsforskning och Nordiska museet.


Kreativa traditioner: mat med historia. Jämten 2011, årsbok för Jamtli, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening årgång 104 (2010). Zipsane, Henrik (red). Östersund: Jamtli förlag.


Kristiansson, Maj-Britt (1979). Mattraditioner i Medelpad och Ångermanland: seder och bruk i helg och vardag. Stockholm: LTs förlag.


Lejing, Margit (1976). Murresill och snurredoppa. Simrishamn: Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne.


Lejing, Margit (1980). Gåsasylta och fläskasteg. Simrishamn: Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne.


Lejing, Margit (1982, 1983). Som bonapia och kokefru del 1 och 2: Vardagsmad och gillesmad. Österlensk matbok. Föreningen för Fornminnes- och Hembygdsvård i Sydöstra Skåne.


Lejing, Margit (1989, 1991). Trollemos och gräddehorn del I och II. Simrishamn: Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne.


Leksands kulturväxter: ett axplock ur vår gröna historia (2014). Leksand: Föreningen Leksands kulturväxter.


Leksands lilla gröna: om odlare och mat förr och nu. (2018). Leksand: Föreningen Leksands kulturväxter.


Liby, Håkan & Nelander, Gunilla (1994). Uppländsk undfägnad. Uppsala: Upplandsmuseet och Hushållningssällskapet.


Liljedahl, Lena (1988). Spannarpadöpp och kröppemjölk: en bok om mattraditioner i och omkring Varberg. Varberg: CAL-förlaget.


Lindgren, Torgny & Nilsson, Ella (2003) Maten: hunger och törst i Västerbotten. Stockholm: Norstedts.


Lingegård, Ingeborg (1978). Gotländska mattraditioner. Stockholm: LTs förlag.


Lorentz, Anna (1972). Mattraditioner och landskapsrätter. Stockholm: LTs förlag.


Länta, Annakarin (2015). Samisk matkultur, Sámij biebbmodábe, Sami biebmovierru, Saemien beapmoevuekie. Jokkmokk: Sameskolstyrelsen.


Magnusson, Agneta (2020). Följ det gröna spåret. Bara fortsätt att ta hand om gamla nyttoväxter. Leksand: Agneta Magnusson kultur.


Mat och miljö: en bok om svenska kostvanor (1970). Bringeus, Nils-Arvid (red). Lund: Gleerups.


Medelius, Hans (2017). Mat och måltid på Öland. Stockholm: Carlssons, Kalmar läns museum.


Meän resähtit: recept på svenska, finska och meänkieli (2012). Hedenäset: Lumio.


Mål i mun (2017) Tysk, Karl-Erik (red). Skara: Skaraborgs akademi.


Netterlund, Karin & Borgh-Bertorp, Karin (1984). Blannkams och sluring: matvanor i gången tid. En basrapport från Ådalskommittén. Bjästa: CEWE-förlaget.


Nordström, Ingrid (1988). Till bords: vardagsmoral och festprestige i det sydsvenska bondesamhället. Skrifter utgivna av Etnologiska sällskapet i Lund. Stockholm: Carlssons.


Norrbottens matbok 1 och 2 (1983). Luleå: Skrivarförlaget, Norrbottens bildningsförbund.


Olausson, Inger (2014). En blomstrande marknad: handelsträdgårdar i Sverige 1900-1950 med fyra fallstudier i Stockholms län. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet.


Olsson, Alfa (1958). Om allmogens kosthåll. Institutet för västsvensk kulturforskning. Göteborg: Gleerups.


Oma maa mustikka: vårt blåbärsland, en sverigefinsk matbok (2017). Stockholm: Sverigefinska Riksförbundet.


Overlind, Viveka (2015). Mat i Bohuslän. Bohusläns museums årsbok 2015. Uddevalla: Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund.


Ryd, Lilian (2015). Urfödan: om självhushållets mat hos folk i Lappland. Skellefteå: Ord&visor.


Samisk etnobiologi: människor, djur och växter i norr (2000). Svanberg, Ingvar & Tunón, Håkan (red). Nora: Förlaget Nya Doxa.


Sandberg, Marianne (1990). Våra svenska matrötter: mat & kultur i Skansenmiljö. Stockholm: Svenska Dagbladets Förlag AB.


Schoerner Carr, Katarina (2016). Smaka på historien: människor och måltider ur det förflutna. Stockholm: Stockholmia.


Schön, Ebbe (2016). Mat, dryck och magi. Stockholm: Carlsson.


Sewall, Lena (2016). En bit Värmland: från Värmlandskorv till Värmlandstårta. Karlstad: Votum.


Strese, Els-Marie K & de Vahl, Erik (2018). Kulturarvsväxter för framtidens mångfald. Köksväxter i nationella genbanken. Alnarp: SLU/Nationella genbanken.


Stubelius, Arne (1985). Mors mat och andras: mattraditioner från Bohuskusten. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund nr 4.


Swahn, Jan-Öjvind (1999). Mathistorisk uppslagsbok. Bromma: Ordalaget bokförlag.


Svegfors, Mats (2008). Mat i Västmanland. Föreningen kulturmiljö i Västmanland.


Söderlind, Ulrica (2010). StorMatsTiden: mat och dryck under svenskt 1600-tal. Stockholm: Carlssons.


Söderlind, Ulrica (2019). Hushållning och värdskap hos Årstafrun: Märta Helena Reenstiernas dagböcker ur ett gastronomiskt och ekonom-historiskt perspektiv. Malmö: Universus academic press.


Tellström, Richard (2015). Hunger och törst: svensk måltidshistoria. Från överlevnad till statusmarkör. Stockholm: Forum.


Tham, Ulla (1993). Matpraktikan Jämtland/Härjedalen. Stockholm: Tidens förlag, Matakademien i Jämtland och Härjedalen.


Tham, Ulla (1995). Den nya svenska landskapsmaten. Stockholm: Tidens förlag.


Torell, Ulrika (2015). Socker och söta saker: en kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige. Stockholm: Nordiska Museets förlag.


Utterström, Thomas & Utberg, Karin (2017). Mat i Tornedalen, minnen, recept och reflektioner. Stockholm: Jure förlag.


Virserums kokbok: mat och tradition i gammal bygd (1997). Gustafsson, Gudrun & Löfkvist, Elisabeth (red). Virserum: Studieförbundet Vuxenskolan /Virserumsavdelningen/ N Kalmardistriktet.


Wallenquist, Inga (2008). Östgötamat: från igår och idag. Linköping: Östergötlands länsmuseum.


Wallensteen-Jaeger, Rut (1981). Mat till vardags och fest när seklet var ungt. Stockholm: LTs förlag.


Wennberg, Erik & Granlund, Anna (2017). Hungrig på Västerbotten. Umeå: North Chapter.


Kreativa traditioner: mat med historia. Jämten 2011, årsbok för Jamtli, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening årgång 104 (2010). Zipsane, Henrik (red) Östersund: Jamtli förlag.


Östersjömat : traditioner, recept och matkultur (2005) Mats Hellström (red). Stockholm: Carlsson.


Östlund, Barbro (1986). Mat med sommarsmak: ta tillvara bär, frukter och grönsaker. Stockholm: LTs förlag.


Östlund, Barbro (1996). Gråärter och doppekopp: Bohuslänsk mat med tradition. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund nr 53. Uddevalla: Bohusläns museum.


Länkar

Svt Play: Beppes smakresa. Reportage om svenskt mathantverk Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Baljväxter

Litteratur

Bringéus, Nils-Arvid (2005). Bondbönor. I: Gastronomisk kalender 2006. Stockholm: Gastronomiska akademien, Prisma.


Bringéus Nils-Arvid (2009). Den skånska smaken. Stockholm: Carlssons i samarbete med skåneländska gastronomiska akademien.


Börjeson, Agneta (2010). Odla och smaka gråärt. Gränna: Röttle Natur och kultur.


Kåks, Helena (2018). Om vintern bruka de mycket kål och ärter. Volym 40 av Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbunds skrifter. Falun: Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförening i samarbete med Dalarnas museum.


Leino, Matti Wiking & Nygårds, Lena (2008). Puggor och pelusker: svenska lokalsorter av ärt, Svensk Botanisk tidskrift 102 . S 153-162. Uppsala: Svenska Botaniska Föreningen.


Leino, Matti Wiking & Nygårds, Lena (2013). Klint Karins kålrot och mor Kristins böna - om Fröuppropets kulturarv. Alnarp: Programmet för odlad mångfald Sveriges Lantbruksuniversitet.


Leksands kulturväxter: ett axplock ur vår gröna historia (2014). Leksand: Föreningen Leksands kulturväxter.


Nygårds, Lena (2005). Vi odlade till husbehov. Alnarp: Sveriges Lantbruksuniversitet Programmet för odlad mångfald (POM).


Nygårds, Lena (2007). Om ärtor: en etnobotanisk skrift. Uppsala: Centrum för biologisk mångfald (CBM).


Nygårds, Lena (2008). Marthas lilla gröna: inspiration till eget grävande i nyttoträdgårdens historia. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.


Östlund, Barbro (1996). Gråärter och doppekopp: Bohuslänsk mat med tradition. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund nr 53. Uddevalla: Bohusläns museum.


Länkar

Baljväxtakademin Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

 

SLU-podden: Är baljväxter framtidens mat? Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (17 december 2017)


Smaka Sverige: Bondbönor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Smaka Sverige: Lins Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Smaka Sverige: Ärter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


SR Meny: Om baljväxter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (7 januari 2016)


Sveriges lantbruksuniversitet: Forskningsprojektet New legume food Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Bröd

Litteratur

Andersen, H C (1980). Flickan som trampade på brödet. I: Sagor och historier av H C Andersen, i urval och övers. av Åke Holmberg. Stockholm: Prisma.


Andersson, Magnus (1994). Nödbröd av bark. Essä i ämnet skogshistoria. Uppsats i kursen Skogens och skogsbrukets historia. Umeå: Sveriges Lantbruksuniversitet.


Berg, Anki & Kärki, Sirpa (2015). Brödkult i Västerbotten. Nordmaling: Sirpa Kärki.


Berg, Kerstin, Harnesk, Helena & Liby, Håkan (1981). Uppländska bröd: recept och kulturhistoria. Uppsala: Upplands fornminnesförenings förlag.


Bergquist, Eric Harry (1964). Södertäljekringlor. I: Gastronomisk kalender 1965. Stockholm: Gastronomiska akademien, Bonniers.


Bergström, Eva (1992). Södertäljekringlor: en historia om kringlor, kvinnor, kommunikationer, kunder och kommers. Södertälje: Torekällbergets museum.


Bringeus, Nils-Arvid (1991). Folkliga föreställningar kring födan. I: Det farliga livet. Om avund, rädsla, rykten och fördomar. Jochum Stattin (red). Stockholm: Natur och kultur.


Börjeson, Agneta (2008). Liten brödbok från Röttle. Gränna: Röttle natur och kultur.


Campbell, Åke (1950). Det svenska brödet: en jämförande etnologisk-historisk undersökning. Stockholm: Svensk bageritidskrift.


Conradson, Birgitta & Cia (1992). Änglar och andra pepparkakor. Stockholm: Nordiska museets förlag.


Ek, Sven B (1962). Väderkvarnar och vattenmöllor. En etnologisk studie i kvarnarnas historia. Stockholm: Nordiska museet.


Ek-Nilsson, Katarina (2014) Folk Belief and Rituals about Bread in Sweden, Some Interpretations and Comparisons with Today’s Hipster Culture Pdf, 28.3 kB, öppnas i nytt fönster. abstract


Människan och floran. Etnobiologi i Sverige 2 (2005). Iwarsson, Mattias, Pettersson, Börge,& Tunón, Håkan (red). Stockholm: Wahlström och Widstrand, Sveriges Lantbruksuniversitet, Centrum för biologisk mångfald, Uppsala Universitet.


Faxälv, Anna, Andersson, Karin & Berglund, Anna (2011). Brödtraditioner förr och nu i Jämtland och Härjedalen. Söka gammalt ­­­– skapa nytt. Östersund: Eldrimner.


Genrup, Kurt (1980). Äggkakan: en skånsk landskapssymbol. Gastronomisk kalender 1981. Stockholm: Gastronomiska akademien, LTs förlag.


Harrison, Dick & Ulvros, Eva Helen (2004). Historiebok för kakälskare. Lund: Historiska media.


Historiebagarna: Tretton historiska bakverk med recept från Riksarkivet Landarkivet i Göteborg (2018). Göteborg: Riksarkivet Landarkivet i Göteborg.


Johansson, Anna-Lena (2011). Favoritrecept från södra Gotland, Grötlingbo, Hablingbo, Havdhem, Näs. Hemse: Kvinnor förr som nu, Kulturarv i bruk.


Jordnära. Etnologiska reflektioner över ny nordisk mat Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (2018). Yrsa Lindqvist & Susanne Österlund-Pötzsch (red). Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland.


Keyland, Nils (1919/1989). Svensk allmogekost I-II. Stockholm: Carlssons förlag i samarbete med Institutet för folklivsforskning och Nordiska museet.


Leino, Matti Wiking (2017). Spannmål - svenska lantsorter. Stockholm: Nordiska museets förlag.


Liby, Håkan & Fjellström, Christina (2003): Det svenska julbordet: rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000. Stockholm: Carlssons förlag.


Mattisson, Karl (1953). Skörden genom tiderna. Lund: Gleerup.


Nordin-Grip, Imber (1944). Täljekringlor. I: Täljebygden 1944. Södertälje: Kulturhistoriska föreningen i Södertälje.


Ronström, Linnea & Anna (2014). Farmors gotländska kakbok. Klintehamn: Linnnea Ronström.


Skarin Frykman, Birgitta (1985). Från yrkesfamilj till klassgemenskap. Om bagare i Göteborg 1800-1919. Göteborg: Etnologiska institutionen, Göteborgs Universitet.


Tellström, Richard (2010). Surdegen som inte är någon surdeg Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. I: Svenska Dagbladet 2010-04-01.


Torell, Ulrika (2015). Socker och söta saker: en kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige. Stockholm: Nordiska Museets förlag.


Widell, Carl-Bertil (1995). En sockerbagare här bor i staden. Malmö: Edition Eriksson.


Östlund, Barbro (1996). Gråärter och Doppekopp. Bohuslänsk mat med tradition. Uddevalla: Bohusläns museum.


Länkar

Brödinstitutet Länk till annan webbplats.


Fönstret: Himmel och pannkakor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (nr 1/2018)


Hembakningsrådet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Kalmar läns museum: Ölands väderkvarnar Länk till annan webbplats.


Länsstyrelsen i Kronobergs län: Kvarn- och såghistoria Länk till annan webbplats.


Skansen: Från plåt till plåt – pepparkaksformarnas väg från plåtslageriet och järnhandeln hem till damernas kaffestund Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (film)


Smaka Sverige:

Tunnbrödsakademin Länk till annan webbplats.


Upplandskubbens vänner Länk till annan webbplats.


Warbro kvarn Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Vårda vattendragen: Faktablad om vattendrivna kvarnar Länk till annan webbplats. (2013–2015)

Bär och frukt

Litteratur

Armfelt Hansell, Örjan (1969). Bärboken. Stockholm: Norstedts.


Armfelt Hansell, Örjan (1991). Mormors sylt och farmors saft: bär- och fruktrecept ur gamla kokböcker. Stockholm: Norstedts.


Arnborg, Gunnar (1994). Eneboken. Gråbo: Arnborg.


Brandt, Katja (1999). Äpplet från myt till mun. Kivik: Kiviksgården.


Bringéus, Nils-Arvid (1988). Mat och måltid. Studier i svensk matkultur. Stockholm: Carlssons.


Bringéus, Nils-Arvid (1999). Lingonen i det svenska folkhemmet i Gastronomisk kalender 2000. Stockholm: Gastronomiska Akademien, Prisma.


Bringéus, Nils-Arvid (2000). The red gold of the forest. I: Food from Nature. Attitudes, Strategies and Culinary Practices. Uppsala: Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.


Dahlstedt, Karl-Hampus (1950). Bärnamn I: Det svenska Vilhelminamålet 1. s 41-112. Uppsala: Lundequistska.


Eidlitz, Kerstin (1971). Föda och nödföda. Stockholm: LTs förlag.


Ejdestam, Julius (1975). Samling kring bordet. Stockholm: Rabén & Sjögren.


Eklund, Gerd (1995). Linnbär lingon. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 118. Uppsala.


Ericsson, Gustaf (1989). Folklivet i Åkers och Rekarne härader del 1 Arbete och redskap Pdf, 39 MB, öppnas i nytt fönster. utg av Magdalena Hellquist, Dialekt- och folkminnesarkivet Uppsala.


Fjällström, Phebe (2002). Kvinnoliv och måltidsglädje: kosthåll och resurser inom det nordliga rummet. Umeå: Institutionen för nordiska språk, Umeå universitet.


Genrup, Kurt & Tham, Ulla (2002). Matrike Norrland: norrlands första kulturhistoriska kokbok. Bjästa: CEWE-förlaget, Norrlands Gastronomiska sällskap, Norrlandsförbundet, sex länsmuseer i Norrrland.


Gröndahl, Mia (2002). När äpplet blev en frukt för alla. Stockholm: Prisma.


Götebo Johannesson, Pia (1996). Mjölk, bär och eterneller – om genus och tillvarons mångtydighet. Stockholm: Carlssons.


Ingmansson, Inger (2004). Svenska bärboken – våra bär i historien, naturen och matlagningen. Stockholm: Prisma.


Jönsson, Håkan (2014). Den ätbara naturen. I: Naturen för mig, nutida röster och kulturella perspektiv. Midholm, Lina & Saltzman, Katarina (red). Göteborg: Institutet för språk och folkminnen, Folklivsarkivet Lunds Universitet.


Kardell, Lars (1996). Utmarkens bär och svampar samt inmarkens nötter. I: Tjära, barkbröd och vildhonung: utmarkens människor och mångsidiga resurser. Britt Liljevall (red). Stockholm: Nordiska museets förlag.


Keyland, Nils (1989/1919). Svensk allmogekost. Stockholm: Carlsson i samarbete med Institutet för folklivsforskning och Nordiska museet.


Klintberg, Bengt af (1999). Blåbär. I: Gastronomisk kalender 2000. Stockholm: Gastronomiska Akademien, Prisma.


Källman, Stefan (1997). Vilda växter som mat och medicin. Västerås: ICA bokförlag.


Leksands kulturväxter: ett axplock ur vår gröna historia (2014). Leksand: Föreningen Leksands kulturväxter.


Lindman, C. A. M. (1917) Bilder ur Nordens flora Länk till annan webbplats.


von Linné, Carl (1749). Flora Oeconomica, Eller Hushålls-Nyttan Af de i Swerige, wildt wäxande Örter. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Lindqvist, Yrsa (2009). Mat, måltid, minne: hundra år av finlandssvensk matkultur. Skrifter utg av

Svenska litteratursällskapet i Finland nr 727, Meddelanden från Folkkultursarkivet nr 22.


Lithander, Kråke (1998). Äpplen: en god svensk historia. Stockholm: Bonniers.


Ljungdahl, Ewa (2014). Myltplockarsta´n: en tidig bärindustri vid Ljåbodarna i Oviken. Östersund: Länsstyrelsen Jämtlands län.


Lokrantz, Anna & Lokrantz, Anders (2015). Lustresande och bärsöndagar: när turisterna kom till Kinnekulle. Lidköping: Lokrantz förlag.


Människan och floran. Etnobiologi i Sverige 2 (2005). Tunón, Håkan, Pettersson, Börge & Iwarsson, Mattias (red). Stockholm, Wahlström & Widstrand, Sveriges Lantbruksuniversitet/Centrum för biologisk mångfald, Uppsala Universitet.


Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1 (2001). Tunón, Håkan, Pettersson, Börge & Svanberg, Ingvar (red). Stockholm: Wahlström & Widstrand.Sveriges Lantbruksuniversitet/Centrum för biologisk mångfald, Uppsala Universitet.


Möller, Lotte (2015). Blåbärsboken. Malmö: Arena.


Nilsson, Anton (1987). Våra äpplesorter: deras historia, egenskaper och kännetecken. Stockholm: Nordiska Museets förlag.


Nilsson, Ingar (2016). Hallon. Malmö: Arena.


Nilsson, Ingar (2016). Rabarber. Malmö: Arena.


Nordhagen, Rolf (1946). Motiver i nordiske navn på skinntryter og blåbaer (Vaccinium uliginosum och V. Myrtillus). Studier over gamle plantenavn, 1. Bergens Museums Årbok 1945.


Nordhagen, Rolf (1948). Hjortron og hjortinger. I: Nysvenska studier. 27:e årg. Uppsala.


Norrbottens matbok 1 och 2 (1983). Skrivarförlaget/Norrbottens bildningsförbund.


Näslund, Görel Kristina (2000). Äppelbok. Sollentuna: Kärnhuset.


Näslund, Görel Kristina & Sandeberg, Ingrid af (2010). Svenska äpplen. Sigtuna: Kärnhuset.


Petersson, Göran (2015). Bär för antioxidanter. Fantastiska men missbrukade. Länk till annan webbplats. Chalmers, Kemi och kemiteknik.


Ragnar, Martin och Linder Jens (2019): Krusbärsboken. Stockholm: Ordfront förlag.


Ragnar, Martin & Rytkönen, Paulina (2017). Åkerbär, Europas godaste bär. Luleå: Black Island Books.


Rattfelt, Anette, Pihl, Simon Lunöe & Nyblom, Peter (2008). Blåbär: minnen, mat och smak. Stockholm: Balkong.


Schöneck, Annlies (1980). Att ta tillvara äpplen. Järna: Syran.


Sjögren, Bengt (1975) Brännvinskryddor i skog och mark. Stockholm: Norstedts.


Sörmländska matminnen recept och minnen från 1900-talet (1998). Bergström, Anna-Lena & Wachtmeister, Ingegerd (red). Nyköping: Sörmlands museums förlag.


Sörmländska äpplen (2012.) Waldetoft, Dan (red). Stockholm: Nordiska Museets förlag.


Tham, Ulla (1993). Matpraktikan Jämtland/Härjedalen. Stockholm: Tidens förlag i samarbete med Matakademien i Jämtland och Härjedalen.

  

von Linné, Carl (1749): Flora Oeconomica, Eller Hushålls-Nyttan Af de i Swerige, Wildt wäxande Örter. Länk till annan webbplats.


Wallensteen-Jæger, Rut (1973). Mat och dryck när seklet var ungt. Stockholm: LTs förlag.


Västgötamat: en kulinarisk resa från jord till bord (1992). Skara: Hushållningssällskapet Skaraborg.


Zachrisson, Sune (1995). Rabarber. Från laxermedel till delikatess. I: Sörmlandsbygden 1995. Nyköping: Sörmlands museum, Södermanlands hembygdsförbund.


Öhrvik, Veronica, Mattisson, Irene, Staffas, Anders & Strandler, Hanna Sara (2011). Bär: analys av näringsämnen. Livsmedelsverkets rapportserie nr 12/2011.


Östlund, Barbro (1986). Mat med sommarsmak: ta tillvara bär, frukter och grönsaker. Stockholm: LTs förlag.



Länkar

Jordbruksverket: Smaka Sverige: Länk till annan webbplats.

Naturhistoriska riksmuseet: Den virtuella floran: Länk till annan webbplats.

Nordiska museet: Äppelkunskap från Julita gård Länk till annan webbplats.


Programmet för odlad mångfald: Historiska berättelser om våra äpplesorter Länk till annan webbplats. (Inger Hjalmarsson, 2015)


Isof.se: Levande traditioner – Allemansrätten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


SR Meny: Förr var det skämmigt att plocka bär Länk till annan webbplats. (22 juni 2017)

Fisk

Litteratur

Andersdotter, Gunnel & Frieberg, Christina (2014). Kustfiske – från Fifång till Nävekvarn. Trosa: Fiskeområde Kustlinjen.


Brusewitz, Gunnar (1977). Silverlöjan och den fattiges tröst. Stockholm: Wahlström & Widstrand.


Dyhlén, Göran & Kåll, Kerstin (2004). Fiskedon. Om fiske och redskap förr i tiden. Stockholm: Bokförlaget DN.


Frennhoff, Folke (1998). Boken om sill. Skånska sillacademien. Stockholm: Boström.


Hellgren, Kerstin (1971). Sill och strömming. Stockholm: Natur och kultur.


Johansen, Jahn Otto (2006). Klippfisk. Kulturhistorisk kokebok. Norge: NW Damm & søn AS.


Jungståhl, Herbert (1988). Blekingefiskarna. Etnologisk studie av saltsjöfiskarna i Blekinge 1670-1985. Karlskrona: Blekinge läns museum.


Lindell, Gunilla, Svanberg, Ingvar (2014). Insjöfisk. Recept och kulturhistoria. Farsta: Molin & Sorgenfrei.

 

Norsander, Göran (1976). Salt sill: En studie av kostvanor på sydsvensk landsbygd 1850-1940. Lund: Studentlitteratur.


Pettersson, Olof Peter & Isaksson, Knut (1999). Nybyggares dagliga leverne: nybyggare i Vilhelmina i mitten av 1800-talet. Skrifter utgivna av Språk- och folkminnesinstitutet, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Serie C, Folkminnen och folkliv. Umeå: DAUM - Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet.


Selling, Jan (2009). Långsam fisk. Torkning, rökning och saltning på skärgårdsvis. Hjorted: Ostkultur förlag.


Sundström, Stefan, Andersson, Jeanette (2010). Stefans lilla gröna. En handbok i utanförskap. Stockholm: ETC förlag.


Svanberg, Ingvar (2000). Havsråttor, kuttluckor och rabboxar. Folklig kunskap om fiskar i Norden. Studia ethnobiologica 6. Stockholm: Bokförlaget Arena.


Svanberg, Ingvar (1999) Badfiske efter id (Leuciscus idus). Ett bidrag till nordisk etnobiologi.

Svenska Landsmål och svenskt folkliv 1999. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien.


Svensson, Patrik (2019). Ålevangeliet: berättelsen om världens mest gåtfulla fisk. Stockholm: Albert Bonniers förlag.

Honung

Litteratur

Boken om biodling. Hur blir jag biodlare? (2011). Mantorp: Sveriges biodlares riksförbund

 

Crane, Eva (1980). Honung. Stockholm: Natur och kultur.

 

Dieng, Anette & Schneider Vingesköld, Peter (2016). Handbok i naturlig biodling. Stockholm: Natur och Kultur

 

Hansson, Åke (1980). Bin och biodling. Stockholm: LTs förlag.

 

Hansson, Åke (1997). Biodlingens grunder. Stockholm: LTs förlag.

 

Husberg, Erik (1994). Honung, vax och mjöd: biodlingen i Sverige under medeltid och 1500-tal. Göteborg: Historiska institutionen, Göteborgs universitet.

 

Kuusela, Tommy (2014). Öl och mjöd under vikingatid. Länk till annan webbplats. I Maltesen, nr 2-2014.

 

Lang, Jacob & Lang, Johan (2012). Honung: maträtter, deserter, bakverk och tips. Huddinge Art&Copy.

 

Linneaus, Samuel (1768/1975). Kort men tillförlitelig bij-skötsel 1768. Stockholm: Bokförlaget Rediviva.

 

Mattson, Carl Otto & Lang, Johann (2001). Bin till nytta och nöje. Stockholm: Natur och Kultur/LTs förlag.

 

Joachim Pettersson (2015). Bisyssla: om bin, biodling och biprodukter. Stockholm: Bonnier fakta.

 

Socha, Piotr (2017). Stora boken om bin. Stockholm: Alfabeta.

 

Svensk biodling åren 1750–1800 (2001). Linköping: Bertil Wahlin och Östgöta genealogiska förening.

 

Länkar

Alltomhonung.se Länk till annan webbplats.

 

Alltombiodling.se Länk till annan webbplats.

 

Sveriges biodlares riksförbund Länk till annan webbplats.

 

SR Meny: Bins betydelse för vår mat – och hoten mot dem Länk till annan webbplats. (7 september 2017)

Kål

Litteratur

Flinck Maria (1994). Tusen år i trädgården – från sörmländska herrgårdar och bakgårdar. Södertälje: Torekällbergets museum


Hallgren, Karin (2016). En kåhltäppa eij at räkna – köksväxtodlingen i 1700-talets odlingssystem. Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet.


Kåks, Helena (2018). Om vintern bruka de mycket kål och ärter. Volym 40 av Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbunds skrifter. Falun: Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförening i samarbete med Dalarnas museum.


Leino, Matti Wiking m fl (2019). Underbara kålrötter. Kålrotsakademien och Isabergs förlag.


Leino, Matti Wiking & Nygårds, Lena (2013). Klint Karins kålrot och mor Kristins böna - om Fröuppropets kulturarv. Alnarp: Programmet för odlad mångfald Sveriges Lantbruksuniversitet.


Nilsson, Ingar (2015). Kål. Malmö: Bokförlaget Arena.


Nygårds, Lena (2005). Vi odlade till husbehov. Alnarp: Programmet för odlad mångfald (POM).

  

Länkar


Kålrotsakademien Länk till annan webbplats.


Kålrotsakademien: Kålrotens historia Länk till annan webbplats. (film)


SR P1, Nordegren & Epstein: Kålroten - ett klimatsmart kulturarv: Kålrotsakademien och lyssnarnas favoritrecept Länk till annan webbplats. (26 oktober 2016)

Kött

Litteratur

Ryd, Lilian (2015). Urfödan: om självhushållets mat hos folk i Lappland. Skellefteå: Ord&visor.


Arnstberg, Karl-Olov & Björklund, Anders (2011). Korvboken – hjälpreda och kulturhistoria. Stockholm: Carlssons Bokförlag.


Cserhalmi, Niklas (2004). Djuromsorg och djurmisshandel 1860-1925. Synen på lantbrukets djur och djurplågeri i övergången mellan bonde- och industrisamhälle. Hedemora: Gidlunds


Danell, Kjell (2020). Vilt, jakt och människor i Norrlands skogar 1870-1900. Möklinta: Gidlunds förlag i samarbete med Kungl Skytteanska samfundet.


Genrup, Kurt (1976). Svartsoppa. I: Gastronomisk kalender 1977. Stockholm: Gastronomiska akademien, Norstedts.


Hallander, Håkan (1989). Svenska lantraser. Veberöd: Bokförlaget Blå Ankan.


Harnesk, Victoria (2014). Smak på Sápmi: Samisk mat, tradition, innovation och framtid. Slow food Sápmi. Stockholm: Boktryckarna/Lyxo förlag.


Huuva, Per (2019). Aitta. Ursprungsmat med rötterna i den samiska och tornedalska matkulturen. Huuvas förlag.


Israelsson, Carin (2005). Kor och människor. Nötkreatursskötsel och besättningsstorlekar på torp och herrgårdar 1850-1914. Hedemora: Gidlunds.


Leibring, Katarina & Svanström, Ingvar (2017). Geten i Sverige – kulturhistoriska och samtida perspektiv. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen.


Leibring, Katarina & Svanström, Ingvar (2021). Nötkreatur i Sverige. Kulturhistoriska och samtida perspektiv. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen.


Lindell, Gunilla & Svanberg, Ingvar (2010). Hjärtegott! Riktig mat för barn och vuxna. Stockholm: Dialogos förlag.


Meyer von Bremen, Ann-Helen & Rundgren, Gunnar (2020). Kornas planet: om jordens och mångfaldens beskyddare. Stockholm: Ordfronts förlag.


Tillhagen, Carl-Herman (1987). Allmogejakt i Sverige. Stockholm: LTs förlag.

  

Länkar

Hushållningssällskapet: Svensk charkuteritradition. Resultat av ett arkivgrävande Länk till annan webbplats. (rapport 2017)


Jordbruksaktuellt: Vill ta tillvara på bockkillingar som betesresurs - Jordbruksaktuellt Länk till annan webbplats. (20 september 2020)


Smaka Sverige:

Mjölk

Litteratur

Om mjölk och kreatur

Bringéus, Nils-Arvid (1965). Den skånska syltemjölken. I: Gastronomisk kalender 1966. Stockholm: Gastronomiska akademien, Bonniers.


Bringéus, Nils-Arvid (2009). Den skånska smaken. En bok om gångna tiders matvanor i Skåne. I samarbete med skåneländska gastronomiska akademien Stockholm: Carlssons.


Eriksson, Lars H (1983). Färskosten och kampen på ostfronten. I: Gastronomisk kalender 1984. Stockholm: Gastronomiska akademien, LTs förlag.


Erixon, Sigurd (1934). Elda över och under. I: Saxons bok på 75-årsdagen. Stockholm: Saxon&Lindström.


Geten i Sverige (2017). Leibring, Katharina & Svanberg, Ingvar (red). Uppsala: Institutet för språk och folkminnen.


Grafström, Margareta (1979). Träsniderier i Ångermanland. Smörmått och smörkrus samlade i ord och bild. Härnösand: Bokförlaget Ångermannia.


Israelsson, Carin (2005). Kor och människor: nötkreatursskötsel och besättningsstorlekar på torp och herrgårdar 1850-1914. Hedemora: Gidlunds.


Jönsson, Håkan (2005). Mjölk – en kulturanalys av mejeridiskens nya ekonomi. Eslöv: B Östling bokförlag Symposion.


Lindquist, Nils (1968). En bit ost: ett stycke kulturhistoria. Helsingborg: Svenska Mejeritidningen.


Nilsson, Ingar & Orre, Ia (2015). Svenska ostmakare och ostar. Malmö: Arena Bokförlag.


Ragnar, Martin (2013). Gotländska mejerier. Klintehamn: Gotlandica förlag.


Ragnar, Martin (2013). Svensk ostkultur. Stockholm: Carlssons.


Ränk, Gustav (1966). Från mjölk till ost: drag ur den äldre mjölkhushållningen i Sverige, Nordiska museets handlingar 66. Stockholm: Nordiska Museet.


Söderlind-Myrdal, I (1977). Att kärna smör. I: Fataburen 1977. Nordiska museets och Skansens årsbok. Stockholm: Nordiska museet.


Om fäbodar

Andersson, G (1990). Östra Arådalen: fäbodliv i Oviksfjällen. Östersund: Jämtlands läns museum.


Berg, Kristina (2002). Ost från fäbodarna: en studie om osttillverkningen i Jämtland och Härjedalen. Östersund: Länsstyrelsen i Jämtlands län och Jamtli, Fäbodriket.


Eriksson, Manne Fäbodar i Uppland under 1800-talets senare hälft, Upplands Fornminnesförenings tidskrift XLIII:2


Erixon, Sigurd (1917). Några bidrag till det nordiska husets historia – om eldhus, Fataburen 4.


Frödin, J (1925). Siljansområdets fäbodbygd. Skrifter utg av Vetenskapssocieteten i Lund 5.


Hagberg, Louise (1918). Fäbodlif i Medelpad. Skildring från 1880-talet, Fataburen 3.


Johansson, L (1933). Fäbodar i en jämtlandssocken. En historia över Frostvikens fäbodväsen, Fataburen


Jordbruk och och skogsbruk i Sverige sedan år 1900 s 222-237, Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 53, 2011. Stockholm: Kungliga skogs- och lantbruksakademien (KSLA).


Kardell, Lars & Olofsson, Mats (1997). Klövsjös fäbodar. Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet.


Larsson, Jesper (2009). Fäbodväsendet 1550-1920. Ett centralt element i Nordsveriges jordbrukssystem. Östersund: Jamtli förlag.


Larsson, Jesper (2011). Fäbodens förändring: från ryggrad i nordsvensk djurhållning till upplevelser och märkesprodukter. I: Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900. Studier av de areella näringarnas geografi och historia. Antonsson, Hans & Jansson, Ulf (red). Stockholm: Kungliga Skogs och Lantbruksakademien.


Leffler, M (2006). Vad hette korna? Dagens situation och framtidsutsikter för fäbodarnas livsmedelsproduktion sett från producent och myndighet. Gävle: Länsstyrelsen Gävleborg.


Levander, Lars (1943). Övre Dalarnas bondekultur – under 1800-talets förra hälft . Skrifter utg av Kungl Gusfav Adolfsakademien för foklivsforskning.


Självhushållet 11:1 , (1947). Hem och hemarbete 11:3, Skrifter utg av Kungl Gustav Adolfsakademien för folklivsforskning.

Levander, L (1953). Älvdalskt arbetsliv under årtionden omkring 1800-talets mitt, Skrifter utg genom Landsmåls och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser b:8


Lidman, Hans red (1963). Fäbodar. Stockholm: LTs förlag


Lidman, Hans, Nyman, Anders (1965). Fäbodminnen. Stockholm: LTs förlag i samrabete med Nordiska museet och Fäbodkommittén inom Samfundet för Hembygdsvård.


Linnman, J Några anteckningar om allmogens mjölkhushållning i Dalarna. Socknarna söder och väster om Siljan, Fataburen 1/1


Ljung, Tomas (2011). Fäbodskogen som biologiskt kulturarv. Uppsala: CBM:s skriftserie 49.


Montelius, Sigvard (1977). Fäbodväsendet i övre Dalarna. Stockholm: Institutet för folklivsforskning.


Nordlander, Johan (1885/2002). Fäbodväsendet i Ångermanland – med sidoblick på förhållandena i närliggande landskap. Stockholm: Norstedts


Turister i Fäbodvallen – slutrapport för projekt Vägledning för fäbodturism (2007-2010). Jordbruksverket.


Törnqvist, Victoria (2002). Livet runt en fäbod. Rättvik: Rättviks Hembygdsförening.


Werf, Gerda (2011). Lokas fäbodar under 500 år: från urminnes hävd. Älvdalen: Juts böcker.


Länkar

Digitalt museum: Fäbodbilder Länk till annan webbplats.


Forskning & Framsteg: Den nya mjölkpropagandan Länk till annan webbplats. (3/2006)


Föreningen Sveriges Fäbodbrukare Länk till annan webbplats.


Jordbruksverket: Marknadsöversikt - mjölk och mejeriprodukter Länk till annan webbplats.


Jordbruksverket: Smaka Sverige: Länk till annan webbplats.

 

Jordbruksverket: Vägar framåt. En behovskartläggning av fäbodbruket i Sverige Länk till annan webbplats.


Lantbrukarnas riksförbund: Historik, Sveriges Mejeriers Riksförbund Länk till annan webbplats.


Skansen: Från mjölk till ost Länk till annan webbplats.


Isof.se:

SR Vetenskapsradion: Getter, kullor och mesost – om fäbodens historia Länk till annan webbplats. (12 november 2009)

Potatis

Litteratur

Alströmer, Jonas (1727 och 1732/1992). Får och potatis. Håkan Hallander/Bokförlaget Blå ankan.


Arnborg, Gunnar (1996.) Folk och potatis. Gråbo, Arnborg.


Blomqvist, Håkan (2017). Potatisrevolutionen och kvinnoupploppet på Södermalm 1917: ett historiskt reportage om hunger och demokrati. Stockholm: Hjalmarson Högberg bokförlag.


Bringéus, Nils-Arvid (1988.) Mat och måltid. Studier i svensk matkultur. Stockholm: Carlssons.


Det svenska jordbrukets historia: Stockholm: Natur och Kultur/LTs förlag i samarbete med Nordiska museets förlag och Stiftelsen Lagersberg Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Del 3: Gadd, Carl-Johan (2000). Den agrara revolutionen 1700-1870.

Del 4: Morell, Mats (2001). Jordbruket i industrisamhället 1870-1945.

Del 5: Flygare, Irene & Isacson, Maths (2003). Jordbruket i välfärdssamhället 1945-2000.


Froster, Anna (2016). Potatis. Om pumatassar, kupning och obändig livvilja. Stockholm: Bokförlaget Max Ström.


Människan och floran. Etnobiologi i Sverige 2 (2005). Tunón, Håkan, Pettersson, Börge & Iwarsson, Mattias (red). Stockholm, Wahlström & Widstrand, Sveriges Lantbruksuniversitet/Centrum för biologisk mångfald, Uppsala Universitet.


Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1 (2001). Tunón, Håkan, Pettersson, Börge & Svanberg, Ingvar (red). Stockholm: Wahlström & Widstrand.Sveriges Lantbruksuniversitet/Centrum för biologisk mångfald, Uppsala Universite


Osvald, Hugo (1965). Potatisen. Odlingshistoria och användning. Stockholm: Natur och Kultur.


Språken i Sverige (2010). Sveriges nationalatlas. Stockholm: Norstedts, Kungliga Vitterhetsakademien.


Potatis i Norden: en beskrivning av gamla potatissorter bevarade hos Nordiska Genbanken (2001). Veteläinen, Merja (red). Varberg: CAL-förlaget, Nordiska Genbanken.


Svensson, Sigfrid (1972). Bondens år. Kalender och märkesdagar, hushållsregler och väderleksmärken. Stockholm: LTs förlag.


Swahn, Jan-Öjvind (2000). Fil, fläsk och falukorv. Svenska mattraditioner genom tiderna. Lund: Historiska Media.


Tunón, Håkan, Pettersson, Börge & Svanberg, Ingvar (red) (2001.) Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 2. Stockholm: Wahlström & Widstrand.


Länkar


Svenska.se: Potatis Länk till annan webbplats.


Svensk Potatis Länk till annan webbplats.


Om potatiskravallerna


Minnenas journal: Potatisupproret på Södermalm: Kvinnorna vågade allt för att få mat på bordet Länk till annan webbplats. (26 oktober 2017)


SR Vetenskapsradion Historia: Potatisrevolutionen 1917 Länk till annan webbplats. (18 april 2017)


Stockholmskällan: Potatiskravallerna 2017 Länk till annan webbplats.

Öl och svagdricka

Litteratur

Bennett, Judith M (1996). Ale, Beer, and Brewsters in England: Women’s Work in a Changing World 1300-1600. New York & Oxford.


Blom, Edward (2007). Tyskarna som industrialiserade Stockholms bryggerinäring: en studie i till Stockholm invandrade tyska bryggare och bryggeriarbetare under 1800-talets senare hälft, med inriktning på nätverk och personer. Bromma: Centrum för näringslivshistoria.


Bring, Samuel E (1944). Bayerska ölet 100 år i Sverige: till minnet av pioniären Fredrik Rosenquist af Åkershult. Stockholm: HW Tullberg.


Drobin, Ulf (1991). Mjödet och offersymboliken i fornnordisk religion. I: Studier i religionshistoria tillägnade Åke Hultkrantz s. 97-141. Bäckman, Louise m.fl. (red). Löberöd: Plus Ultra.


Faxälv, Anna, Olofsson, Björn & Oscarsson, Bo (2008). Öl och dricka: dryckestillverkning i Jämtland/ Härjedalen. Östersund: Eldrimner.


För gott öls skull: ölhistoria och ölhistorier (1967). Topelius, Christer (red). Stockholm: Geber.


von Hofsten, Nils (1960). Pors och andra humleersättningar och ölkryddor i äldre tider. Uppsala: Kungliga Gustav Adolfsakademien för folklivsforskning.


Hornsey, Ian S. (2003). A History of Beer and Brewing. Cambridge: Royal Society of Chemistry.


Kjellberg, Sven T (1964). Ölets käril. I: Kulturen 1964. Lund: Kulturen.


Kuusela, Tommy (2014). Öl och mjöd under vikingatid Länk till annan webbplats.. I: Maltesen, nr 2-2014.


Lundqvist, Torbjörn (1995). Den stora ölkartellen: branschorganisering och kartellbildning i bryggeriindustrin 1885-1914. Uppsala studies in economic history. Uppsala: Uppsala Universitet.


Nelson, Max (2005). The Barbarian’s Beverage: A History of Beer in Ancient Europe. New York: Routledge.


Olsson, Magnus (1992). Ölframställning i förhistorien. Umeå: Inst för arkeologi Umeå universitet.


Salomonsson, Anders (1979). Gotlandsdricka: traditionell kultur som regional identitetssymbol. Skrifter utg av Etnologiska sällskapet i Lund.


Smith, Gavin D (2014). Beer: A Global History. London: Reaktion Books.


Stenås, Gunnar (2002). Till bords i Fagersta: en kulturhistorisk matvandring i Bergslagen. Fagersta - Västanfors hembygdsförening.


Strese, Els-Marie K & Clas Tollin (2015). Humle - det gröna guldet. Stockholm: Nordiska museet.


The Dynamics of the Modern Brewing Industry (1998). Gourvish, Terry & Wilson, Richard G (red)New York: Routledge.


Thunæus, Harald (1968). Ölets historia i Sverige. I. Från äldsta tider till 1600-talets slut. Stockholm: Almqvist&Wiksell.


Thunæus, Harald (1970). Ölets historia i Sverige. II. 1700- och 1800-talen. Stockholm: Almqvist&Wiksell.


Till livs med Linné: om mat, hälsa och levnadskonst (2007). Broberg, Gunnar (red). Stockholm: Atlantis.


Uggla, Arvid Hj (1960). Linné om öl och ölbrygd. Stockholm: Svenska Bryggareföreningen.


Unger, Richard W (2004). Beer in the Middle Ages and the Renaissance. Philadelphia: University of Pennsylvania Press.


Untapped: exploring the Cultural Dimensions of the Craft Beer Revolution (2017). Chapman, Nathaniel G, Lellock, J Slade, & Lippard, Cameron D. (red) Morgantown: West Virginia University Press.


Våra drycker: till vardags och fest (2000). Johansson, Bengt W & Salomonsson, Anders (red). Stockholm: Carlssons.



Länkar

Litteraturbanken.se: Anmärkningar om öl av Carl von Linné (1763) Länk till annan webbplats.


Litteraturbanken.se: Historia om de nordiska folken Länk till annan webbplats. av Olaus Magnus


Nordiska museet: Vad är humle för växt Länk till annan webbplats. (film)

Isof.se:

Mat som kulturarv

Litteratur


Armfelt Hansell, Örjan (1991). Mormors sylt och farmors saft: bär- och fruktrecept ur gamla kokböcker. Stockholm: Norstedts.


Harrison, Dick & Ulvros, Eva Helen (2003). Historiebok för kakälskare. En annorlunda bakbok. Lund: Historiska media.


Broocman, Reinerus Reineri. En fulständig swensk hus-hålds-bok: en handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Red Tunón, Håkan (2016). Stockholm: KSLA Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden 73, CBM, Michaelsgillet.


Clinell, Lillie (1988). Kalaskokerskans bästa. Delsbo: Bokförlaget Åsak.


Grevinnornas kokbok (1998). Östra Vingåkers hembygdsförening.


Hedengren, Olof (2017). Herrgårdsfruns recept: livet, köket och maten. Stockholm: Norstedts.


Herrgårdsliv och matkultur: på Värmlands Säby under 120 år (2010). Collvin, Birgitta, Lindell, Gunilla, Sjöqvist, Lars (red). Värmlands Museums årsbok Värmland förr och nu 2010. Karlstad: Stiftelsen Värmlands läns museum och Värmlands museiförening.


Kalas i glädje och sorg. Inget kalas utan Astrid (1991). Hållnäs förr och nu 1990-91. Hållnäs hembygdsförening.


Leksands kulturväxter: ett axplock ur vår gröna historia (2014). Leksand: Föreningen Leksands kulturväxter.


Märta Stures hushållsbok (2007). Piper, Gustaf Abraham (förf), Wikström, Kersti (red). Stockholm: Nordiska museets förlag.


Nordin, Thor & Barkfeldt, Bengt (1995). Ida Norrby: en föregångare på hushållsekonomins område. 1. Ett livsverk tar gestalt. Uppsala: Uppsala Universitet, Institutionen för hushållsvetenskap.


Nordstrand, Gunnel (red) (2001). Krusbär på bouteljer samt 211 andra råd och recept ur familjen Sehlstedts hushållsbok. Rapport nr 14. Härnösand: Länsmuseet Västernorrland.


Swahn, Jan-Öjvind (2009). Stora matlexikonet. Bromma: Ordalaget Bokförlag.Renköttet var också värdefullt som bytesvara.


Sörmländska matminnen recept och minnen från 1900-talet (1998). Bergström, Anna-Lena & Wachtmeister, Ingegerd (red). Nyköping: Sörmlands mus


Wallensteen-Jaeger, Rut (1988) Ett husligt halvsekel: en hemkonsulent berättar. Mjölby: B-M förlag.


Wallensteen-Jaeger, Rut (1976) Fester och kalasmat när seklet var ungt. Stockholm: LTs förlag


Warg, Cajsa (1755) Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..


Ärlemalm, Ingrid (2000). Cajsa Warg, Hiram och de andra. Bromma: Ordalaget.


Länkar


Europeiska kommissionen: Lista över skyddade produkter och livsmedel Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Handboken "Att söka skyddad geografisk- eller ursprungsbeteckning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster." av Odd Nygård (2012)


Måltidens hus: Kokboksmuseet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Livsmedelsverket: Skyddade beteckningar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Isof.se: Svenskt ortnamnslexikon 2016 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruket och maten

Litteratur

Broocman, Reinerus Reineri. En fulständig swensk hus-hålds-bok: en handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Red Tunón, Håkan (2016). KSLA Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden 73, CBM, Michaelsgillet.


Det svenska jordbrukets historia: Stockholm: Natur och Kultur/LTs förlag i samarbete med Nordiska museets förlag och Stiftelsen Lagersberg Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Del 2: Myrdal, Janken (1999) Jordbruket under feodalismen 1000-1700.

Del 3: Gadd, Carl-Johan (2000) Den agrara revolutionen 1700-1870.

Del 4: Morell, Mats (2001) Jordbruket i industrisamhället 1870-1945.


Hallgren, Karin (2016). En kåhltäppa eij at räkna - köksväxtodlingen i 1700-talets odlingssystem. Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet.


I gott sällskap: 200 år med Örebro läns hushållningssällskap (2003).


Ingers, Enoch (1943-1956). Bonden i svensk historia. Stockholm: Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag.


Israelsson, Carin (2005). Kor och människorNötkreatursskötsel och besättningsstorlekar på torp och herrgårdar 1850-1914. Hedemora: Gidlunds.


Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900. Studier av de areella näringarnas geografi och historia (2011). Antonsson, Hans & Jansson, Ulf (red). Stockholm: Kungliga Skogs och Lantbruksakademien.


Larsson, Jesper (2009). Fäbodväsendet 1550-1920. Ett centralt element i Nordsveriges jordbrukssystem. Östersund: Jamtli förlag.


Leino, Matti Wiking (2017): Spannmål. Svenska lantsorter. Stockholm: Nordiska museet.


Svensson, Sigfrid (1972). Bondens år. Stockholm: LTs förlag.


Länkar

Hushållningssällskapets hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Hushållningssällskapets historia Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Jordbruksverkets: Smaka Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Isof.se

Uppdaterad 16 juli 2021

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.


Gå till institutets webb: www.isof.se Länk till annan webbplats.