Biblioteket

Här samlar vi lästips, länkar och annat fördjupningsmaterial runt traditionell matkultur i Sverige. Har du några tips på böcker, länkar eller artiklar som vi har missat? Hjälp oss att fylla på listorna!

Tipsa oss!

Lämna en kommentar i slutet av sidan eller kontakta oss på matkult@sprakochfolkminnen.se.

Allmänt om matkultur

Föreningar, institutioner, myndigheter, organisationer

Eldrimner Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., Nationellt resurscentrum för mathantverk

Jordbruksverket: Smaka Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kålrotsakademien Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Måltidens hus i Norden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sveriges lantbruksuniversitet: Programmet för biologisk mångfald Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sesam, Förening för fröodling och beskydd av kulturväxter i Sverige. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Litteratur

Ahlberg, Mats, Dahlin-Ros, Inger, Nilsson, Göran, Ros, Anders & Sigge, Anna (2008) Aptit på sjuhärad: inte bara en kokbok. Borås: Hjalmarson & Högberg.

Algotson, Stina & Wikström, Lenamarie (2003). Smaka på Småland. Örebro: Gullers.

Andersson, P Gunnar (1980). Mest om mat: födan fordom och nu. Stockholm: LTs förlag.

Backlund, Inez & Cornell, Bodil (2012). Mathantverk: så gör mathantverkaren: gör det själv. Östersund: Eldrimner och Jengel förlag.

Bergström, Anna-Lena & Wachtmeister, Ingegerd (1998). Sörmländska matminnen: recept och minnen från 1900-talet. Nyköping: Sörmlands museums förlag.

Biskop Brasks måltider: svensk mat mellan medeltid och renässans (2016). Gröntoft, Magnus (red). Stockholm: Atlantis.

Blomqvist, Hans (1980). Mat och dryck i Sverige: Litteraturöversikt. Stockholm: LTsförlag.

Boqvist, Agneta, Stålarm, Elisabet & Ullerås, Birgitta (1992). Västgötamat: en kulinarisk resa från jord till bord. Skara: Hushållningssällskapet Skaraborg.

Bringéus, Nils-Arvid (1988). Mat och måltid: studier i svensk matkultur. Skrifter utgivna av Etnologiska sällskapet i Lund. Stockholm: Carlssons.

Bringéus, Nils-Arvid (2009). Den skånska smaken: en bok om gångna tiders matvanor i Skåne. Stockholm: Carlssons i samarbete med skåneländska gastronomiska akademien.

Broberg, Gunnar & Lindell, Gunilla (red) (2007). Till livs med Linné. Stockholm: Atlantis i samarbete med Svenska Linnésällskapet.

Broocman, Reinerus Reineri. En fulständig swensk hus-hålds-bok: en handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Tunón, Håkan, red (2016). Stockholm: KSLA Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden 73, CBM, Michaelsgillet.

Broström, Lillemor & Olsson, Elisabet (1984). Roslagsmat: 200 recept från förr och nu. Norrtälje tidnings förlag AB.

Carlsten, Birgit & Davidsson, Cecilia (2018). Ur Smålands skafferi. Karlstad: Votum & Gullers förlag.

Christiansson, Britta (1973). Laga ni, äta vi: från halländska kök. Halmstad: Bokförlaget Spektra AB.

Clinell, Lillie (1987). Folk- och festmat i Helsingland under äldre tid. Delsbo: Åsak.

Dalmål: från barkbröd till björnstek (1998). Broman, Jan mfl. (red). Falun: Dalarnas museum, Hushållningssällskapet i Dalarna, Dalarnas Tidningar.

Det svenska jordbrukets historia: Stockholm: Natur och Kultur/LTs förlag i samarbete med Nordiska museets förlag och Stiftelsen Lagersberg Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Del 1: Welider, Stig, Pedersen, Ellen Anne & Widgren, Mats (1998) Jordbrukets första femtusen år 4000 fKr-1000 eKr.

Del 2: Myrdal, Janken (1999). Jordbruket under feodalismen 1000-1700.

Del 3: Gadd, Carl-Johan (2000). Den agrara revolutionen 1700-1870.

Del 4: Morell, Mats (2001). Jordbruket i industrisamhället 1870-1945.

Del 5: Flygare, Irene & Isacson, Maths (2003). Jordbruket i välfärdssamhället 1945-2000.

Edman, Stefan, Thunberg, Bo (2008). Matsmart: på spaning efter nya goda trender. Örebro: Gullers förlag.

Ek-Nilsson, Katarina (1974). Vattgröt och klimp - om matvanor i Södermanland under 1800- och 1900-talen. Sörmländska handlingar 31. Nyköping: Södermanlands hembygds- och museiförbund.

Ekman, Tomas & Grälls, Annika (2003). I gott sällskap: 200 år med Örebro läns hushållningssällskap. Örebro: Örebro läns hushållningssällskap.

Ericsson, Gustaf (1989-1990). Folklivet i Åkers och Rekarne härader, del 1 Arbete och redskap, del 2 Livet i helg och söcken, del 3 Tro, vantro och övertro. Magdalena Hellquist och Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala.

Fägerlind, Ann Charlotte (2017). Gotländska gårdsbutiker och kaféer. Hestra: Isaberg förlag AB.

Fjellström, Christina (1990). Drömmen om det goda livet: livskvalitet och matvanor i ett uppväxande industrisamhälle. Acta Ethnologica Umensia. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Fjellström, Phebe (1980). Samernas kosthåll.Gastronomisk kalender 1981, Gastronomiska akademien. Stockholm: LTs förlag.

Fjellström, Phebe (2002). Kvinnoliv och måltidsglädje: kosthåll och resurser inom det nordliga rummet, Norrbottensakademiens skriftserie nr 2, Kulturens frontlinjer 40. Umeå: Norrlands universitetsförlag.

Flinck Maria (1994). Tusen år i trädgården: från sörmländska herrgårdar och bakgårdar. Södertälje: Torekällbergets museum.

Genrup, Kurt & Tham, Ulla (2002). Matrike Norrland: Norrlands första kulturhistoriska kokbok. Bjästa: CEWE-förlaget, Norrlands Gastronomiska sällskap, Norrlandsförbundet, sex länsmuseer i Norrrland.

Granqvist, Carl Jan, Thurfjell, Carsten & Wallensteen, Hans (2016). Det svenska måltidsundret. Grythyttan: Måltidsakademiens förlag.

Greve Magnus kök och hushåll på Läckö (2008). Sjölin, Catharina (red). Lidköping: Stiftelsen Läckö Slott.

Hagdahl, Charles Emil (1896/1963). Kok-konsten som vetenskap och konst. Stockholm: Gastronomiska akademien, Bonniers.

Haller, Gunnel, Matkultur i Blekinge.

Hamilton, Louise (2008). Matresa i Väst: reportage och recept från västsvenska gårdar. Örebro: Gullers förlag.

Harnesk, Victoria (2014). Smak på Sápmi: Samisk mat, tradition, innovation och framtid. Slow food Sápmi. Stockholm: Boktryckarna/Lyxo förlag.

Hedlund, Anita (2012). Mat i Malmköping. Malmköping: Anita Hedlund Slöjd & Ton.

Horvatne, Irén, Kwiatkowski, Teresa (2015). Romska maträtter: Romane xábenata, Romane habena. Tillexempel förlag, Malmö stad

Huuva, Greta (2014). Naturen är mitt kök, loundu lea mu gievkkan. Jokkmokk: Varda.

Ingers, Enoch (1943-1956). Bonden i svensk historia. Stockholm: Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag.

Ivarsson, Andreas (2015). Blekinge: en resa till mer än sill och kroppkakor. I love Blekinge/Andreas Ivarsson.

Jilker, Gustaf (2011). Sydsamiskt mathantverk i tradition och nutid. Östersund: Eldrimner.

Johansson, Kerstin (1995). Småländsk kokbok. Kalmar: Barometerns förlag.

Johansson, Lisa & Jonsson, Sune (1972). Saltlake och blodvälling: berätttelser från nybyggartiden i Lappmarken. Stockholm: LTs förlag.

Jordnära: Etnologiska reflektioner över ny nordisk mat. (2018). Lindqvist, Yrsa & Österlund-Pötzsch (red). Helsingfors: Svenska litteraturskällskapet i Finland.

Jönsson, Håkan (2020). Svensk måltidskultur. Stockholm: Carlssons förlag.

Jönsson, Håkan & Tellström, Richard (2018). Från krog till krog: svenskt uteätande under 700 år. Stockholm: Natur & Kultur.

Karlsson, Mikael (2017). Upplevelsekartbok: dina vägvisare till Sveriges mathantverk. Östersund: Eldrimner.

Keyland, Nils (1919/1989). Svensk allmogekost I-II. Stockholm: Carlssons förlag i samarbete med Institutet för folklivsforskning och Nordiska museet.

Kreativa traditioner: mat med historia. Jämten 2011, årsbok för Jamtli, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening årgång 104 (2010). Zipsane, Henrik (red). Östersund: Jamtli förlag.

Kristiansson, Maj-Britt (1979). Mattraditioner i Medelpad och Ångermanland: seder och bruk i helg och vardag. Stockholm: LTs förlag.

Lejing, Margit (1976). Murresill och snurredoppa. Simrishamn: Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne.

Lejing, Margit (1980). Gåsasylta och fläskasteg. Simrishamn: Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne.

Lejing, Margit (1982, 1983). Som bonapia och kokefru del 1 och 2: Vardagsmad och gillesmad. Österlensk matbok. Föreningen för Fornminnes- och Hembygdsvård i Sydöstra Skåne.

Lejing, Margit (1989, 1991). Trollemos och gräddehorn del I och II. Simrishamn: Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne.

Leksands kulturväxter: ett axplock ur vår gröna historia (2014). Leksand: Föreningen Leksands kulturväxter.

Leksands lilla gröna: om odlare och mat förr och nu. (2018). Leksand: Föreningen Leksands kulturväxter.

Liby, Håkan & Nelander, Gunilla (1994). Uppländsk undfägnad. Uppsala: Upplandsmuseet och Hushållningssällskapet.

Liljedahl, Lena (1988). Spannarpadöpp och kröppemjölk: en bok om mattraditioner i och omkring Varberg. Varberg: CAL-förlaget.

Lindgren, Torgny & Nilsson, Ella (2003) Maten: hunger och törst i Västerbotten. Stockholm: Norstedts.

Lingegård, Ingeborg (1978). Gotländska mattraditioner. Stockholm: LTs förlag.

Lorentz, Anna (1972). Mattraditioner och landskapsrätter. Stockholm: LTs förlag.

Länta, Annakarin (2015). Samisk matkultur, Sámij biebbmodábe, Sami biebmovierru, Saemien beapmoevuekie. Jokkmokk: Sameskolstyrelsen.

Magnusson, Agneta (2020). Följ det gröna spåret. Bara fortsätt att ta hand om gamla nyttoväxter. Leksand: Agneta Magnusson kultur.

Mat och miljö: en bok om svenska kostvanor (1970). Bringeus, Nils-Arvid (red). Lund: Gleerups.

Medelius, Hans (2017). Mat och måltid på Öland. Stockholm: Carlssons, Kalmar läns museum.

Meän resähtit: recept på svenska, finska och meänkieli (2012). Hedenäset: Lumio.

Mål i mun (2017) Tysk, Karl-Erik (red). Skara: Skaraborgs akademi.

Netterlund, Karin & Borgh-Bertorp, Karin (1984). Blannkams och sluring: matvanor i gången tid. En basrapport från Ådalskommittén. Bjästa: CEWE-förlaget.

Nordström, Ingrid (1988). Till bords: vardagsmoral och festprestige i det sydsvenska bondesamhället. Skrifter utgivna av Etnologiska sällskapet i Lund. Stockholm: Carlssons.

Norrbottens matbok 1 och 2 (1983). Luleå: Skrivarförlaget, Norrbottens bildningsförbund.

Olausson, Inger (2014). En blomstrande marknad: handelsträdgårdar i Sverige 1900-1950 med fyra fallstudier i Stockholms län. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet.

Olsson, Alfa (1958). Om allmogens kosthåll. Institutet för västsvensk kulturforskning. Göteborg: Gleerups.

Oma maa mustikka: vårt blåbärsland, en sverigefinsk matbok (2017). Stockholm: Sverigefinska Riksförbundet.

Overlind, Viveka (2015). Mat i Bohuslän. Bohusläns museums årsbok 2015. Uddevalla: Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund.

Ryd, Lilian (2015). Urfödan: om självhushållets mat hos folk i Lappland. Skellefteå: Ord&visor.

Samisk etnobiologi: människor, djur och växter i norr (2000). Svanberg, Ingvar & Tunón, Håkan (red). Nora: Förlaget Nya Doxa.

Sandberg, Marianne (1990). Våra svenska matrötter: mat & kultur i Skansenmiljö. Stockholm: Svenska Dagbladets Förlag AB.

Schoerner Carr, Katarina (2016). Smaka på historien: människor och måltider ur det förflutna. Stockholm: Stockholmia.

Schön, Ebbe (2016). Mat, dryck och magi. Stockholm: Carlsson.

Sewall, Lena (2016). En bit Värmland: från Värmlandskorv till Värmlandstårta. Karlstad: Votum.

Strese, Els-Marie K & de Vahl, Erik (2018). Kulturarvsväxter för framtidens mångfald. Köksväxter i nationella genbanken. Alnarp: SLU/Nationella genbanken.

Stubelius, Arne (1985). Mors mat och andras: mattraditioner från Bohuskusten. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund nr 4.

Swahn, Jan-Öjvind (1999). Mathistorisk uppslagsbok. Bromma: Ordalaget bokförlag.

Svegfors, Mats (2008). Mat i Västmanland. Föreningen kulturmiljö i Västmanland.

Söderlind, Ulrica (2010). StorMatsTiden: mat och dryck under svenskt 1600-tal. Stockholm: Carlssons.

Söderlind, Ulrica (2019). Hushållning och värdskap hos Årstafrun: Märta Helena Reenstiernas dagböcker ur ett gastronomiskt och ekonom-historiskt perspektiv. Malmö: Universus academic press.

Tellström, Richard (2015). Hunger och törst: svensk måltidshistoria. Från överlevnad till statusmarkör. Stockholm: Forum.

Tham, Ulla (1993). Matpraktikan Jämtland/Härjedalen. Stockholm: Tidens förlag, Matakademien i Jämtland och Härjedalen.

Tham, Ulla (1995). Den nya svenska landskapsmaten. Stockholm: Tidens förlag.

Torell, Ulrika (2015). Socker och söta saker: en kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige. Stockholm: Nordiska Museets förlag.

Utterström, Thomas & Utberg, Karin (2017). Mat i Tornedalen, minnen, recept och reflektioner. Stockholm: Jure förlag.

Virserums kokbok: mat och tradition i gammal bygd (1997). Gustafsson, Gudrun & Löfkvist, Elisabeth (red). Virserum: Studieförbundet Vuxenskolan /Virserumsavdelningen/ N Kalmardistriktet.

Wallenquist, Inga (2008). Östgötamat: från igår och idag. Linköping: Östergötlands länsmuseum.

Wallensteen-Jaeger, Rut (1981). Mat till vardags och fest när seklet var ungt. Stockholm: LTs förlag.

Wennberg, Erik & Granlund, Anna (2017). Hungrig på Västerbotten. Umeå: North Chapter.

Kreativa traditioner: mat med historia. Jämten 2011, årsbok för Jamtli, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening årgång 104 (2010). Zipsane, Henrik (red) Östersund: Jamtli förlag.

Östersjömat : traditioner, recept och matkultur (2005) Mats Hellström (red). Stockholm: Carlsson.

Östlund, Barbro (1986). Mat med sommarsmak: ta tillvara bär, frukter och grönsaker. Stockholm: LTs förlag.

Östlund, Barbro (1996). Gråärter och doppekopp: Bohuslänsk mat med tradition. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund nr 53. Uddevalla: Bohusläns museum.

Länkar

Svt Play: Beppes smakresa. Reportage om svenskt mathantverk Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Baljväxter

Litteratur

Bringéus, Nils-Arvid (2005). Bondbönor. I: Gastronomisk kalender 2006. Stockholm: Gastronomiska akademien, Prisma.

Bringéus Nils-Arvid (2009). Den skånska smaken. Stockholm: Carlssons i samarbete med skåneländska gastronomiska akademien.

Börjeson, Agneta (2010). Odla och smaka gråärt. Gränna: Röttle Natur och kultur.

Kåks, Helena (2018). Om vintern bruka de mycket kål och ärter. Volym 40 av Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbunds skrifter. Falun: Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförening i samarbete med Dalarnas museum.

Leino, Matti Wiking & Nygårds, Lena (2008). Puggor och pelusker: svenska lokalsorter av ärt, Svensk Botanisk tidskrift 102 . S 153-162. Uppsala: Svenska Botaniska Föreningen.

Leino, Matti Wiking & Nygårds, Lena (2013). Klint Karins kålrot och mor Kristins böna - om Fröuppropets kulturarv. Alnarp: Programmet för odlad mångfald Sveriges Lantbruksuniversitet.

Leksands kulturväxter: ett axplock ur vår gröna historia (2014). Leksand: Föreningen Leksands kulturväxter.

Nygårds, Lena (2005). Vi odlade till husbehov. Alnarp: Sveriges Lantbruksuniversitet Programmet för odlad mångfald (POM).

Nygårds, Lena (2007). Om ärtor: en etnobotanisk skrift. Uppsala: Centrum för biologisk mångfald (CBM).

Nygårds, Lena (2008). Marthas lilla gröna: inspiration till eget grävande i nyttoträdgårdens historia. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

Östlund, Barbro (1996). Gråärter och doppekopp: Bohuslänsk mat med tradition. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund nr 53. Uddevalla: Bohusläns museum.

Länkar

Baljväxtakademin Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

SLU-podden: Är baljväxter framtidens mat? Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (17 december 2017)

Smaka Sverige: Bondbönor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Smaka Sverige: Lins Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Smaka Sverige: Ärter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

SR Meny: Om baljväxter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (7 januari 2016)

Sveriges lantbruksuniversitet: Forskningsprojektet New legume food Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Bröd

Litteratur

Andersen, H C (1980). Flickan som trampade på brödet. I: Sagor och historier av H C Andersen, i urval och övers. av Åke Holmberg. Stockholm: Prisma.

Andersson, Magnus (1994). Nödbröd av bark. Essä i ämnet skogshistoria. Uppsats i kursen Skogens och skogsbrukets historia. Umeå: Sveriges Lantbruksuniversitet.

Berg, Anki & Kärki, Sirpa (2015). Brödkult i Västerbotten. Nordmaling: Sirpa Kärki.

Berg, Kerstin, Harnesk, Helena & Liby, Håkan (1981). Uppländska bröd: recept och kulturhistoria. Uppsala: Upplands fornminnesförenings förlag.

Bergquist, Eric Harry (1964). Södertäljekringlor. I: Gastronomisk kalender 1965. Stockholm: Gastronomiska akademien, Bonniers.

Bergström, Eva (1992). Södertäljekringlor: en historia om kringlor, kvinnor, kommunikationer, kunder och kommers. Södertälje: Torekällbergets museum.

Bringeus, Nils-Arvid (1991). Folkliga föreställningar kring födan. I: Det farliga livet. Om avund, rädsla, rykten och fördomar. Jochum Stattin (red). Stockholm: Natur och kultur.

Börjeson, Agneta (2008). Liten brödbok från Röttle. Gränna: Röttle natur och kultur.

Campbell, Åke (1950). Det svenska brödet: en jämförande etnologisk-historisk undersökning. Stockholm: Svensk bageritidskrift.

Conradson, Birgitta & Cia (1992). Änglar och andra pepparkakor. Stockholm: Nordiska museets förlag.

Ek, Sven B (1962). Väderkvarnar och vattenmöllor. En etnologisk studie i kvarnarnas historia. Stockholm: Nordiska museet.

Ek-Nilsson, Katarina (2014) Folk Belief and Rituals about Bread in Sweden, Some Interpretations and Comparisons with Today’s Hipster Culture Pdf, 28.3 kB, öppnas i nytt fönster. abstract

Människan och floran. Etnobiologi i Sverige 2 (2005). Iwarsson, Mattias, Pettersson, Börge,& Tunón, Håkan (red). Stockholm: Wahlström och Widstrand, Sveriges Lantbruksuniversitet, Centrum för biologisk mångfald, Uppsala Universitet.

Faxälv, Anna, Andersson, Karin & Berglund, Anna (2011). Brödtraditioner förr och nu i Jämtland och Härjedalen. Söka gammalt – skapa nytt. Östersund: Eldrimner.

Genrup, Kurt (1980). Äggkakan: en skånsk landskapssymbol. Gastronomisk kalender 1981. Stockholm: Gastronomiska akademien, LTs förlag.

Harrison, Dick & Ulvros, Eva Helen (2004). Historiebok för kakälskare. Lund: Historiska media.

Historiebagarna: Tretton historiska bakverk med recept från Riksarkivet Landarkivet i Göteborg (2018). Göteborg: Riksarkivet Landarkivet i Göteborg.

Johansson, Anna-Lena (2011). Favoritrecept från södra Gotland, Grötlingbo, Hablingbo, Havdhem, Näs. Hemse: Kvinnor förr som nu, Kulturarv i bruk.

Jordnära. Etnologiska reflektioner över ny nordisk mat Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (2018). Yrsa Lindqvist & Susanne Österlund-Pötzsch (red). Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland.

Keyland, Nils (1919/1989). Svensk allmogekost I-II. Stockholm: Carlssons förlag i samarbete med Institutet för folklivsforskning och Nordiska museet.

Leino, Matti Wiking (2017). Spannmål - svenska lantsorter. Stockholm: Nordiska museets förlag.

Liby, Håkan & Fjellström, Christina (2003): Det svenska julbordet: rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000. Stockholm: Carlssons förlag.

Mattisson, Karl (1953). Skörden genom tiderna. Lund: Gleerup.

Nordin-Grip, Imber (1944). Täljekringlor. I: Täljebygden 1944. Södertälje: Kulturhistoriska föreningen i Södertälje.

Ronström, Linnea & Anna (2014). Farmors gotländska kakbok. Klintehamn: Linnnea Ronström.

Skarin Frykman, Birgitta (1985). Från yrkesfamilj till klassgemenskap. Om bagare i Göteborg 1800-1919. Göteborg: Etnologiska institutionen, Göteborgs Universitet.

Tellström, Richard (2010). Surdegen som inte är någon surdeg Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. I: Svenska Dagbladet 2010-04-01.

Torell, Ulrika (2015). Socker och söta saker: en kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige. Stockholm: Nordiska Museets förlag.

Widell, Carl-Bertil (1995). En sockerbagare här bor i staden. Malmö: Edition Eriksson.

Östlund, Barbro (1996). Gråärter och Doppekopp. Bohuslänsk mat med tradition. Uddevalla: Bohusläns museum.

Länkar

Brödinstitutet Länk till annan webbplats.

Fönstret: Himmel och pannkakor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (nr 1/2018)

Hembakningsrådet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kalmar läns museum: Ölands väderkvarnar Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen i Kronobergs län: Kvarn- och såghistoria Länk till annan webbplats.

Skansen: Från plåt till plåt – pepparkaksformarnas väg från plåtslageriet och järnhandeln hem till damernas kaffestund Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (film)

Smaka Sverige:

Tunnbrödsakademin Länk till annan webbplats.

Upplandskubbens vänner Länk till annan webbplats.

Warbro kvarn Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vårda vattendragen: Faktablad om vattendrivna kvarnar Länk till annan webbplats. (2013–2015)

Bär och frukt

Litteratur

Armfelt Hansell, Örjan (1969). Bärboken. Stockholm: Norstedts.

Armfelt Hansell, Örjan (1991). Mormors sylt och farmors saft: bär- och fruktrecept ur gamla kokböcker. Stockholm: Norstedts.

Arnborg, Gunnar (1994). Eneboken. Gråbo: Arnborg.

Brandt, Katja (1999). Äpplet från myt till mun. Kivik: Kiviksgården.

Bringéus, Nils-Arvid (1988). Mat och måltid. Studier i svensk matkultur. Stockholm: Carlssons.

Bringéus, Nils-Arvid (1999). Lingonen i det svenska folkhemmet i Gastronomisk kalender 2000. Stockholm: Gastronomiska Akademien, Prisma.

Bringéus, Nils-Arvid (2000). The red gold of the forest. I: Food from Nature. Attitudes, Strategies and Culinary Practices. Uppsala: Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.

Dahlstedt, Karl-Hampus (1950). Bärnamn I: Det svenska Vilhelminamålet 1. s 41-112. Uppsala: Lundequistska.

Eidlitz, Kerstin (1971). Föda och nödföda. Stockholm: LTs förlag.

Ejdestam, Julius (1975). Samling kring bordet. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Eklund, Gerd (1995). Linnbär lingon. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 118. Uppsala.

Ericsson, Gustaf (1989). Folklivet i Åkers och Rekarne härader del 1 Arbete och redskap Pdf, 39 MB, öppnas i nytt fönster. utg av Magdalena Hellquist, Dialekt- och folkminnesarkivet Uppsala.

Fjällström, Phebe (2002). Kvinnoliv och måltidsglädje: kosthåll och resurser inom det nordliga rummet. Umeå: Institutionen för nordiska språk, Umeå universitet.

Genrup, Kurt & Tham, Ulla (2002). Matrike Norrland: norrlands första kulturhistoriska kokbok. Bjästa: CEWE-förlaget, Norrlands Gastronomiska sällskap, Norrlandsförbundet, sex länsmuseer i Norrrland.

Gröndahl, Mia (2002). När äpplet blev en frukt för alla. Stockholm: Prisma.

Götebo Johannesson, Pia (1996). Mjölk, bär och eterneller – om genus och tillvarons mångtydighet. Stockholm: Carlssons.

Ingmansson, Inger (2004). Svenska bärboken – våra bär i historien, naturen och matlagningen. Stockholm: Prisma.

Jönsson, Håkan (2014). Den ätbara naturen. I: Naturen för mig, nutida röster och kulturella perspektiv. Midholm, Lina & Saltzman, Katarina (red). Göteborg: Institutet för språk och folkminnen, Folklivsarkivet Lunds Universitet.

Kardell, Lars (1996). Utmarkens bär och svampar samt inmarkens nötter. I: Tjära, barkbröd och vildhonung: utmarkens människor och mångsidiga resurser. Britt Liljevall (red). Stockholm: Nordiska museets förlag.

Keyland, Nils (1989/1919). Svensk allmogekost. Stockholm: Carlsson i samarbete med Institutet för folklivsforskning och Nordiska museet.

Klintberg, Bengt af (1999). Blåbär. I: Gastronomisk kalender 2000. Stockholm: Gastronomiska Akademien, Prisma.

Källman, Stefan (1997). Vilda växter som mat och medicin. Västerås: ICA bokförlag.

Leksands kulturväxter: ett axplock ur vår gröna historia (2014). Leksand: Föreningen Leksands kulturväxter.

Lindman, C. A. M. (1917) Bilder ur Nordens flora Länk till annan webbplats.

von Linné, Carl (1749). Flora Oeconomica, Eller Hushålls-Nyttan Af de i Swerige, wildt wäxande Örter. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lindqvist, Yrsa (2009). Mat, måltid, minne: hundra år av finlandssvensk matkultur. Skrifter utg av

Svenska litteratursällskapet i Finland nr 727, Meddelanden från Folkkultursarkivet nr 22.

Lithander, Kråke (1998). Äpplen: en god svensk historia. Stockholm: Bonniers.

Ljungdahl, Ewa (2014). Myltplockarsta´n: en tidig bärindustri vid Ljåbodarna i Oviken. Östersund: Länsstyrelsen Jämtlands län.

Lokrantz, Anna & Lokrantz, Anders (2015). Lustresande och bärsöndagar: när turisterna kom till Kinnekulle. Lidköping: Lokrantz förlag.

Människan och floran. Etnobiologi i Sverige 2 (2005). Tunón, Håkan, Pettersson, Börge & Iwarsson, Mattias (red). Stockholm, Wahlström & Widstrand, Sveriges Lantbruksuniversitet/Centrum för biologisk mångfald, Uppsala Universitet.

Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1 (2001). Tunón, Håkan, Pettersson, Börge & Svanberg, Ingvar (red). Stockholm: Wahlström & Widstrand.Sveriges Lantbruksuniversitet/Centrum för biologisk mångfald, Uppsala Universitet.

Möller, Lotte (2015). Blåbärsboken. Malmö: Arena.

Nilsson, Anton (1987). Våra äpplesorter: deras historia, egenskaper och kännetecken. Stockholm: Nordiska Museets förlag.

Nilsson, Ingar (2016). Hallon. Malmö: Arena.

Nilsson, Ingar (2016). Rabarber. Malmö: Arena.

Nordhagen, Rolf (1946). Motiver i nordiske navn på skinntryter og blåbaer (Vaccinium uliginosum och V. Myrtillus). Studier over gamle plantenavn, 1. Bergens Museums Årbok 1945.

Nordhagen, Rolf (1948). Hjortron og hjortinger. I: Nysvenska studier. 27:e årg. Uppsala.

Norrbottens matbok 1 och 2 (1983). Skrivarförlaget/Norrbottens bildningsförbund.

Näslund, Görel Kristina (2000). Äppelbok. Sollentuna: Kärnhuset.

Näslund, Görel Kristina & Sandeberg, Ingrid af (2010). Svenska äpplen. Sigtuna: Kärnhuset.

Petersson, Göran (2015). Bär för antioxidanter. Fantastiska men missbrukade. Länk till annan webbplats. Chalmers, Kemi och kemiteknik.

Ragnar, Martin och Linder Jens (2019): Krusbärsboken. Stockholm: Ordfront förlag.

Ragnar, Martin & Rytkönen, Paulina (2017). Åkerbär, Europas godaste bär. Luleå: Black Island Books.

Rattfelt, Anette, Pihl, Simon Lunöe & Nyblom, Peter (2008). Blåbär: minnen, mat och smak. Stockholm: Balkong.

Schöneck, Annlies (1980). Att ta tillvara äpplen. Järna: Syran.

Sjögren, Bengt (1975) Brännvinskryddor i skog och mark. Stockholm: Norstedts.

Sörmländska matminnen recept och minnen från 1900-talet (1998). Bergström, Anna-Lena & Wachtmeister, Ingegerd (red). Nyköping: Sörmlands museums förlag.

Sörmländska äpplen (2012.) Waldetoft, Dan (red). Stockholm: Nordiska Museets förlag.

Tham, Ulla (1993). Matpraktikan Jämtland/Härjedalen. Stockholm: Tidens förlag i samarbete med Matakademien i Jämtland och Härjedalen.

von Linné, Carl (1749): Flora Oeconomica, Eller Hushålls-Nyttan Af de i Swerige, Wildt wäxande Örter. Länk till annan webbplats.

Wallensteen-Jæger, Rut (1973). Mat och dryck när seklet var ungt. Stockholm: LTs förlag.

Västgötamat: en kulinarisk resa från jord till bord (1992). Skara: Hushållningssällskapet Skaraborg.

Zachrisson, Sune (1995). Rabarber. Från laxermedel till delikatess. I: Sörmlandsbygden 1995. Nyköping: Sörmlands museum, Södermanlands hembygdsförbund.

Öhrvik, Veronica, Mattisson, Irene, Staffas, Anders & Strandler, Hanna Sara (2011). Bär: analys av näringsämnen. Livsmedelsverkets rapportserie nr 12/2011.

Östlund, Barbro (1986). Mat med sommarsmak: ta tillvara bär, frukter och grönsaker. Stockholm: LTs förlag.

Länkar

Jordbruksverket: Smaka Sverige: Länk till annan webbplats.

Naturhistoriska riksmuseet: Den virtuella floran: Länk till annan webbplats.

Nordiska museet: Äppelkunskap från Julita gård Länk till annan webbplats.

Programmet för odlad mångfald: Historiska berättelser om våra äpplesorter Länk till annan webbplats. (Inger Hjalmarsson, 2015)

Isof.se: Levande traditioner – Allemansrätten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

SR Meny: Förr var det skämmigt att plocka bär Länk till annan webbplats. (22 juni 2017)

Fisk

Litteratur

Andersdotter, Gunnel & Frieberg, Christina (2014). Kustfiske – från Fifång till Nävekvarn. Trosa: Fiskeområde Kustlinjen.

Brusewitz, Gunnar (1977). Silverlöjan och den fattiges tröst. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Dyhlén, Göran & Kåll, Kerstin (2004). Fiskedon. Om fiske och redskap förr i tiden. Stockholm: Bokförlaget DN.

Frennhoff, Folke (1998). Boken om sill. Skånska sillacademien. Stockholm: Boström.

Hellgren, Kerstin (1971). Sill och strömming. Stockholm: Natur och kultur.

Johansen, Jahn Otto (2006). Klippfisk. Kulturhistorisk kokebok. Norge: NW Damm & søn AS.

Jungståhl, Herbert (1988). Blekingefiskarna. Etnologisk studie av saltsjöfiskarna i Blekinge 1670-1985. Karlskrona: Blekinge läns museum.

Lindell, Gunilla, Svanberg, Ingvar (2014). Insjöfisk. Recept och kulturhistoria. Farsta: Molin & Sorgenfrei.

Norsander, Göran (1976). Salt sill: En studie av kostvanor på sydsvensk landsbygd 1850-1940. Lund: Studentlitteratur.

Pettersson, Olof Peter & Isaksson, Knut (1999). Nybyggares dagliga leverne: nybyggare i Vilhelmina i mitten av 1800-talet. Skrifter utgivna av Språk- och folkminnesinstitutet, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Serie C, Folkminnen och folkliv. Umeå: DAUM - Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet.

Selling, Jan (2009). Långsam fisk. Torkning, rökning och saltning på skärgårdsvis. Hjorted: Ostkultur förlag.

Sundström, Stefan, Andersson, Jeanette (2010). Stefans lilla gröna. En handbok i utanförskap. Stockholm: ETC förlag.

Svanberg, Ingvar (2000). Havsråttor, kuttluckor och rabboxar. Folklig kunskap om fiskar i Norden. Studia ethnobiologica 6. Stockholm: Bokförlaget Arena.

Svanberg, Ingvar (1999) Badfiske efter id (Leuciscus idus). Ett bidrag till nordisk etnobiologi.

Svenska Landsmål och svenskt folkliv 1999. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien.

Svensson, Patrik (2019). Ålevangeliet: berättelsen om världens mest gåtfulla fisk. Stockholm: Albert Bonniers förlag.

Honung

Litteratur

Boken om biodling. Hur blir jag biodlare? (2011). Mantorp: Sveriges biodlares riksförbund

Crane, Eva (1980). Honung. Stockholm: Natur och kultur.

Dieng, Anette & Schneider Vingesköld, Peter (2016). Handbok i naturlig biodling. Stockholm: Natur och Kultur

Hansson, Åke (1980). Bin och biodling. Stockholm: LTs förlag.

Hansson, Åke (1997). Biodlingens grunder. Stockholm: LTs förlag.

Husberg, Erik (1994). Honung, vax och mjöd: biodlingen i Sverige under medeltid och 1500-tal. Göteborg: Historiska institutionen, Göteborgs universitet.

Kuusela, Tommy (2014). Öl och mjöd under vikingatid. Länk till annan webbplats. I Maltesen, nr 2-2014.

Lang, Jacob & Lang, Johan (2012). Honung: maträtter, deserter, bakverk och tips. Huddinge Art&Copy.

Linneaus, Samuel (1768/1975). Kort men tillförlitelig bij-skötsel 1768. Stockholm: Bokförlaget Rediviva.

Mattson, Carl Otto & Lang, Johann (2001). Bin till nytta och nöje. Stockholm: Natur och Kultur/LTs förlag.

Joachim Pettersson (2015). Bisyssla: om bin, biodling och biprodukter. Stockholm: Bonnier fakta.

Socha, Piotr (2017). Stora boken om bin. Stockholm: Alfabeta.

Svensk biodling åren 1750–1800 (2001). Linköping: Bertil Wahlin och Östgöta genealogiska förening.

Länkar

Alltomhonung.se Länk till annan webbplats.

Alltombiodling.se Länk till annan webbplats.

Sveriges biodlares riksförbund Länk till annan webbplats.

SR Meny: Bins betydelse för vår mat – och hoten mot dem Länk till annan webbplats. (7 september 2017)

Kål

Litteratur

Flinck Maria (1994). Tusen år i trädgården – från sörmländska herrgårdar och bakgårdar. Södertälje: Torekällbergets museum

Hallgren, Karin (2016). En kåhltäppa eij at räkna – köksväxtodlingen i 1700-talets odlingssystem. Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet.

Leino, Matti Wiking m fl (2019). Underbara kålrötter. Kålrotsakademien och Isabergs förlag.

Leino, Matti Wiking & Nygårds, Lena (2013). Klint Karins kålrot och mor Kristins böna - om Fröuppropets kulturarv. Alnarp: Programmet för odlad mångfald Sveriges Lantbruksuniversitet.

Nilsson, Ingar (2015). Kål. Malmö: Bokförlaget Arena.

Nygårds, Lena (2005). Vi odlade till husbehov. Alnarp: Programmet för odlad mångfald (POM).

Länkar

Kålrotsakademien Länk till annan webbplats.

Kålrotsakademien: Kålrotens historia Länk till annan webbplats. (film)

SR P1, Nordegren & Epstein: Kålroten - ett klimatsmart kulturarv: Kålrotsakademien och lyssnarnas favoritrecept Länk till annan webbplats. (26 oktober 2016)

Kött

Litteratur

Ryd, Lilian (2015). Urfödan: om självhushållets mat hos folk i Lappland. Skellefteå: Ord&visor.

Arnstberg, Karl-Olov & Björklund, Anders (2011). Korvboken – hjälpreda och kulturhistoria. Stockholm: Carlssons Bokförlag.

Cserhalmi, Niklas (2004). Djuromsorg och djurmisshandel 1860-1925. Synen på lantbrukets djur och djurplågeri i övergången mellan bonde- och industrisamhälle. Hedemora: Gidlunds

Danell, Kjell (2020). Vilt, jakt och människor i Norrlands skogar 1870-1900. Möklinta: Gidlunds förlag i samarbete med Kungl Skytteanska samfundet.

Genrup, Kurt (1976). Svartsoppa. I: Gastronomisk kalender 1977. Stockholm: Gastronomiska akademien, Norstedts.

Hallander, Håkan (1989). Svenska lantraser. Veberöd: Bokförlaget Blå Ankan.

Harnesk, Victoria (2014). Smak på Sápmi: Samisk mat, tradition, innovation och framtid. Slow food Sápmi. Stockholm: Boktryckarna/Lyxo förlag.

Huuva, Per (2019). Aitta. Ursprungsmat med rötterna i den samiska och tornedalska matkulturen. Huuvas förlag.

Israelsson, Carin (2005). Kor och människor. Nötkreatursskötsel och besättningsstorlekar på torp och herrgårdar 1850-1914. Hedemora: Gidlunds.

Leibring, Katarina & Svanström, Ingvar (2017). Geten i Sverige – kulturhistoriska och samtida perspektiv. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen.

Leibring, Katarina & Svanström, Ingvar (2021). Nötkreatur i Sverige. Kulturhistoriska och samtida perspektiv. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen.

Lindell, Gunilla & Svanberg, Ingvar (2010). Hjärtegott! Riktig mat för barn och vuxna. Stockholm: Dialogos förlag.

Meyer von Bremen, Ann-Helen & Rundgren, Gunnar (2020). Kornas planet: om jordens och mångfaldens beskyddare. Stockholm: Ordfronts förlag.

Tillhagen, Carl-Herman (1987). Allmogejakt i Sverige. Stockholm: LTs förlag.

Länkar

Hushållningssällskapet: Svensk charkuteritradition. Resultat av ett arkivgrävande Länk till annan webbplats. (rapport 2017)

Jordbruksaktuellt: Vill ta tillvara på bockkillingar som betesresurs - Jordbruksaktuellt Länk till annan webbplats. (20 september 2020)

Smaka Sverige:

Produkter

Mjölk

Litteratur

Om mjölk och kreatur

Bringéus, Nils-Arvid (1965). Den skånska syltemjölken. I: Gastronomisk kalender 1966. Stockholm: Gastronomiska akademien, Bonniers.

Bringéus, Nils-Arvid (2009). Den skånska smaken. En bok om gångna tiders matvanor i Skåne. I samarbete med skåneländska gastronomiska akademien Stockholm: Carlssons.

Eriksson, Lars H (1983). Färskosten och kampen på ostfronten. I: Gastronomisk kalender 1984. Stockholm: Gastronomiska akademien, LTs förlag.

Erixon, Sigurd (1934). Elda över och under. I: Saxons bok på 75-årsdagen. Stockholm: Saxon&Lindström.

Geten i Sverige (2017). Leibring, Katharina & Svanberg, Ingvar (red). Uppsala: Institutet för språk och folkminnen.

Grafström, Margareta (1979). Träsniderier i Ångermanland. Smörmått och smörkrus samlade i ord och bild. Härnösand: Bokförlaget Ångermannia.

Israelsson, Carin (2005). Kor och människor: nötkreatursskötsel och besättningsstorlekar på torp och herrgårdar 1850-1914. Hedemora: Gidlunds.

Jönsson, Håkan (2005). Mjölk – en kulturanalys av mejeridiskens nya ekonomi. Eslöv: B Östling bokförlag Symposion.

Lindquist, Nils (1968). En bit ost: ett stycke kulturhistoria. Helsingborg: Svenska Mejeritidningen.

Nilsson, Ingar & Orre, Ia (2015). Svenska ostmakare och ostar. Malmö: Arena Bokförlag.

Ragnar, Martin (2013). Gotländska mejerier. Klintehamn: Gotlandica förlag.

Ragnar, Martin (2013). Svensk ostkultur. Stockholm: Carlssons.

Ränk, Gustav (1966). Från mjölk till ost: drag ur den äldre mjölkhushållningen i Sverige, Nordiska museets handlingar 66. Stockholm: Nordiska Museet.

Söderlind-Myrdal, I (1977). Att kärna smör. I: Fataburen 1977. Nordiska museets och Skansens årsbok. Stockholm: Nordiska museet.

Om fäbodar

Andersson, G (1990). Östra Arådalen: fäbodliv i Oviksfjällen. Östersund: Jämtlands läns museum.

Berg, Kristina (2002). Ost från fäbodarna: en studie om osttillverkningen i Jämtland och Härjedalen. Östersund: Länsstyrelsen i Jämtlands län och Jamtli, Fäbodriket.

Eriksson, Manne Fäbodar i Uppland under 1800-talets senare hälft, Upplands Fornminnesförenings tidskrift XLIII:2

Erixon, Sigurd (1917). Några bidrag till det nordiska husets historia – om eldhus, Fataburen 4.

Frödin, J (1925). Siljansområdets fäbodbygd. Skrifter utg av Vetenskapssocieteten i Lund 5.

Hagberg, Louise (1918). Fäbodlif i Medelpad. Skildring från 1880-talet, Fataburen 3.

Johansson, L (1933). Fäbodar i en jämtlandssocken. En historia över Frostvikens fäbodväsen, Fataburen

Jordbruk och och skogsbruk i Sverige sedan år 1900 s 222-237, Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 53, 2011. Stockholm: Kungliga skogs- och lantbruksakademien (KSLA).

Kardell, Lars & Olofsson, Mats (1997). Klövsjös fäbodar. Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet.

Larsson, Jesper (2009). Fäbodväsendet 1550-1920. Ett centralt element i Nordsveriges jordbrukssystem. Östersund: Jamtli förlag.

Larsson, Jesper (2011). Fäbodens förändring: från ryggrad i nordsvensk djurhållning till upplevelser och märkesprodukter. I: Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900. Studier av de areella näringarnas geografi och historia. Antonsson, Hans & Jansson, Ulf (red). Stockholm: Kungliga Skogs och Lantbruksakademien.

Leffler, M (2006). Vad hette korna? Dagens situation och framtidsutsikter för fäbodarnas livsmedelsproduktion sett från producent och myndighet. Gävle: Länsstyrelsen Gävleborg.

Levander, Lars (1943). Övre Dalarnas bondekultur – under 1800-talets förra hälft . Skrifter utg av Kungl Gusfav Adolfsakademien för foklivsforskning.

Självhushållet 11:1 , (1947). Hem och hemarbete 11:3, Skrifter utg av Kungl Gustav Adolfsakademien för folklivsforskning.

Levander, L (1953). Älvdalskt arbetsliv under årtionden omkring 1800-talets mitt, Skrifter utg genom Landsmåls och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser b:8

Lidman, Hans red (1963). Fäbodar. Stockholm: LTs förlag

Lidman, Hans, Nyman, Anders (1965). Fäbodminnen. Stockholm: LTs förlag i samrabete med Nordiska museet och Fäbodkommittén inom Samfundet för Hembygdsvård.

Linnman, J Några anteckningar om allmogens mjölkhushållning i Dalarna. Socknarna söder och väster om Siljan, Fataburen 1/1

Ljung, Tomas (2011). Fäbodskogen som biologiskt kulturarv. Uppsala: CBM:s skriftserie 49.

Montelius, Sigvard (1977). Fäbodväsendet i övre Dalarna. Stockholm: Institutet för folklivsforskning.

Nordlander, Johan (1885/2002). Fäbodväsendet i Ångermanland – med sidoblick på förhållandena i närliggande landskap. Stockholm: Norstedts

Turister i Fäbodvallen – slutrapport för projekt Vägledning för fäbodturism (2007-2010). Jordbruksverket.

Törnqvist, Victoria (2002). Livet runt en fäbod. Rättvik: Rättviks Hembygdsförening.

Werf, Gerda (2011). Lokas fäbodar under 500 år: från urminnes hävd. Älvdalen: Juts böcker.

Länkar

Digitalt museum: Fäbodbilder Länk till annan webbplats.

Forskning & Framsteg: Den nya mjölkpropagandan Länk till annan webbplats. (3/2006)

Föreningen Sveriges Fäbodbrukare Länk till annan webbplats.

Jordbruksverket: Marknadsöversikt - mjölk och mejeriprodukter Länk till annan webbplats.

Jordbruksverket: Smaka Sverige: Länk till annan webbplats.

Jordbruksverket: Vägar framåt. En behovskartläggning av fäbodbruket i Sverige Länk till annan webbplats.

Lantbrukarnas riksförbund: Historik, Sveriges Mejeriers Riksförbund Länk till annan webbplats.

Skansen: Från mjölk till ost Länk till annan webbplats.

Isof.se:

Folkminnesbloggen: Brynost Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Levande traditioner: Fäbodkultur Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Lyssna på dialekter (dialektinspelningar)
- Lima: Buföring Länk till annan webbplats.

SR Vetenskapsradion: Getter, kullor och mesost – om fäbodens historia Länk till annan webbplats. (12 november 2009)

Potatis

Litteratur

Alströmer, Jonas (1727 och 1732/1992). Får och potatis. Håkan Hallander/Bokförlaget Blå ankan.

Arnborg, Gunnar (1996.) Folk och potatis. Gråbo, Arnborg.

Blomqvist, Håkan (2017). Potatisrevolutionen och kvinnoupploppet på Södermalm 1917: ett historiskt reportage om hunger och demokrati. Stockholm: Hjalmarson Högberg bokförlag.

Bringéus, Nils-Arvid (1988.) Mat och måltid. Studier i svensk matkultur. Stockholm: Carlssons.

Det svenska jordbrukets historia: Stockholm: Natur och Kultur/LTs förlag i samarbete med Nordiska museets förlag och Stiftelsen Lagersberg Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Del 3: Gadd, Carl-Johan (2000). Den agrara revolutionen 1700-1870.

Del 4: Morell, Mats (2001). Jordbruket i industrisamhället 1870-1945.

Del 5: Flygare, Irene & Isacson, Maths (2003). Jordbruket i välfärdssamhället 1945-2000.

Froster, Anna (2016). Potatis. Om pumatassar, kupning och obändig livvilja. Stockholm: Bokförlaget Max Ström.

Osvald, Hugo (1965). Potatisen. Odlingshistoria och användning. Stockholm: Natur och Kultur.

Språken i Sverige (2010). Sveriges nationalatlas. Stockholm: Norstedts, Kungliga Vitterhetsakademien.

Potatis i Norden: en beskrivning av gamla potatissorter bevarade hos Nordiska Genbanken (2001). Veteläinen, Merja (red). Varberg: CAL-förlaget, Nordiska Genbanken.

Svensson, Sigfrid (1972). Bondens år. Kalender och märkesdagar, hushållsregler och väderleksmärken. Stockholm: LTs förlag.

Swahn, Jan-Öjvind (2000). Fil, fläsk och falukorv. Svenska mattraditioner genom tiderna. Lund: Historiska Media.

Tunón, Håkan, Pettersson, Börge & Svanberg, Ingvar (red) (2001.) Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 2. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Länkar

Svenska.se: Potatis Länk till annan webbplats.

Svensk Potatis Länk till annan webbplats.

Om potatiskravallerna

Minnenas journal: Potatisupproret på Södermalm: Kvinnorna vågade allt för att få mat på bordet Länk till annan webbplats. (26 oktober 2017)

SR Vetenskapsradion Historia: Potatisrevolutionen 1917 Länk till annan webbplats. (18 april 2017)

Stockholmskällan: Potatiskravallerna 2017 Länk till annan webbplats.

Öl och svagdricka

Litteratur

Bennett, Judith M (1996). Ale, Beer, and Brewsters in England: Women’s Work in a Changing World 1300-1600. New York & Oxford.

Blom, Edward (2007). Tyskarna som industrialiserade Stockholms bryggerinäring: en studie i till Stockholm invandrade tyska bryggare och bryggeriarbetare under 1800-talets senare hälft, med inriktning på nätverk och personer. Bromma: Centrum för näringslivshistoria.

Bring, Samuel E (1944). Bayerska ölet 100 år i Sverige: till minnet av pioniären Fredrik Rosenquist af Åkershult. Stockholm: HW Tullberg.

Drobin, Ulf (1991). Mjödet och offersymboliken i fornnordisk religion. I: Studier i religionshistoria tillägnade Åke Hultkrantz s. 97-141. Bäckman, Louise m.fl. (red). Löberöd: Plus Ultra.

Faxälv, Anna, Olofsson, Björn & Oscarsson, Bo (2008). Öl och dricka: dryckestillverkning i Jämtland/ Härjedalen. Östersund: Eldrimner.

För gott öls skull: ölhistoria och ölhistorier (1967). Topelius, Christer (red). Stockholm: Geber.

von Hofsten, Nils (1960). Pors och andra humleersättningar och ölkryddor i äldre tider. Uppsala: Kungliga Gustav Adolfsakademien för folklivsforskning.

Hornsey, Ian S. (2003). A History of Beer and Brewing. Cambridge: Royal Society of Chemistry.

Kjellberg, Sven T (1964). Ölets käril. I: Kulturen 1964. Lund: Kulturen.

Kuusela, Tommy (2014). Öl och mjöd under vikingatid Länk till annan webbplats.. I: Maltesen, nr 2-2014.

Lundqvist, Torbjörn (1995). Den stora ölkartellen: branschorganisering och kartellbildning i bryggeriindustrin 1885-1914. Uppsala studies in economic history. Uppsala: Uppsala Universitet.

Nelson, Max (2005). The Barbarian’s Beverage: A History of Beer in Ancient Europe. New York: Routledge.

Olsson, Magnus (1992). Ölframställning i förhistorien. Umeå: Inst för arkeologi Umeå universitet.

Salomonsson, Anders (1979). Gotlandsdricka: traditionell kultur som regional identitetssymbol. Skrifter utg av Etnologiska sällskapet i Lund.

Smith, Gavin D (2014). Beer: A Global History. London: Reaktion Books.

Stenås, Gunnar (2002). Till bords i Fagersta: en kulturhistorisk matvandring i Bergslagen. Fagersta - Västanfors hembygdsförening.

Strese, Els-Marie K & Clas Tollin (2015). Humle - det gröna guldet. Stockholm: Nordiska museet.

The Dynamics of the Modern Brewing Industry (1998). Gourvish, Terry & Wilson, Richard G (red)New York: Routledge.

Thunæus, Harald (1968). Ölets historia i Sverige. I. Från äldsta tider till 1600-talets slut. Stockholm: Almqvist&Wiksell.

Thunæus, Harald (1970). Ölets historia i Sverige. II. 1700- och 1800-talen. Stockholm: Almqvist&Wiksell.

Till livs med Linné: om mat, hälsa och levnadskonst (2007). Broberg, Gunnar (red). Stockholm: Atlantis.

Uggla, Arvid Hj (1960). Linné om öl och ölbrygd. Stockholm: Svenska Bryggareföreningen.

Unger, Richard W (2004). Beer in the Middle Ages and the Renaissance. Philadelphia: University of Pennsylvania Press.

Untapped: exploring the Cultural Dimensions of the Craft Beer Revolution (2017). Chapman, Nathaniel G, Lellock, J Slade, & Lippard, Cameron D. (red) Morgantown: West Virginia University Press.

Våra drycker: till vardags och fest (2000). Johansson, Bengt W & Salomonsson, Anders (red). Stockholm: Carlssons.

Länkar

Litteraturbanken.se: Anmärkningar om öl av Carl von Linné (1763) Länk till annan webbplats.

Litteraturbanken.se: Historia om de nordiska folken Länk till annan webbplats. av Olaus Magnus

Nordiska museet: Vad är humle för växt Länk till annan webbplats. (film)

Isof.se:

Mat som kulturarv

Litteratur

Armfelt Hansell, Örjan (1991). Mormors sylt och farmors saft: bär- och fruktrecept ur gamla kokböcker. Stockholm: Norstedts.

Harrison, Dick & Ulvros, Eva Helen (2003). Historiebok för kakälskare. En annorlunda bakbok. Lund: Historiska media.

Broocman, Reinerus Reineri. En fulständig swensk hus-hålds-bok: en handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Red Tunón, Håkan (2016). Stockholm: KSLA Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden 73, CBM, Michaelsgillet.

Clinell, Lillie (1988). Kalaskokerskans bästa. Delsbo: Bokförlaget Åsak.

Grevinnornas kokbok (1998). Östra Vingåkers hembygdsförening.

Hedengren, Olof (2017). Herrgårdsfruns recept: livet, köket och maten. Stockholm: Norstedts.

Herrgårdsliv och matkultur: på Värmlands Säby under 120 år (2010). Collvin, Birgitta, Lindell, Gunilla, Sjöqvist, Lars (red). Värmlands Museums årsbok Värmland förr och nu 2010. Karlstad: Stiftelsen Värmlands läns museum och Värmlands museiförening.

Kalas i glädje och sorg. Inget kalas utan Astrid (1991). Hållnäs förr och nu 1990-91. Hållnäs hembygdsförening.

Leksands kulturväxter: ett axplock ur vår gröna historia (2014). Leksand: Föreningen Leksands kulturväxter.

Märta Stures hushållsbok (2007). Piper, Gustaf Abraham (förf), Wikström, Kersti (red). Stockholm: Nordiska museets förlag.

Nordin, Thor & Barkfeldt, Bengt (1995). Ida Norrby: en föregångare på hushållsekonomins område. 1. Ett livsverk tar gestalt. Uppsala: Uppsala Universitet, Institutionen för hushållsvetenskap.

Nordstrand, Gunnel (red) (2001). Krusbär på bouteljer samt 211 andra råd och recept ur familjen Sehlstedts hushållsbok. Rapport nr 14. Härnösand: Länsmuseet Västernorrland.

Swahn, Jan-Öjvind (2009). Stora matlexikonet. Bromma: Ordalaget Bokförlag.Renköttet var också värdefullt som bytesvara.

Sörmländska matminnen recept och minnen från 1900-talet (1998). Bergström, Anna-Lena & Wachtmeister, Ingegerd (red). Nyköping: Sörmlands mus

Wallensteen-Jaeger, Rut (1988) Ett husligt halvsekel: en hemkonsulent berättar. Mjölby: B-M förlag.

Wallensteen-Jaeger, Rut (1976) Fester och kalasmat när seklet var ungt. Stockholm: LTs förlag

Warg, Cajsa (1755) Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Ärlemalm, Ingrid (2000). Cajsa Warg, Hiram och de andra. Bromma: Ordalaget.

Länkar

Europeiska kommissionen: Lista över skyddade produkter och livsmedel Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Handboken "Att söka skyddad geografisk- eller ursprungsbeteckning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster." av Odd Nygård (2012)

Måltidens hus: Kokboksmuseet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Livsmedelsverket: Skyddade beteckningar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Isof.se: Svenskt ortnamnslexikon 2016 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruket och maten

Litteratur

Broocman, Reinerus Reineri. En fulständig swensk hus-hålds-bok: en handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Red Tunón, Håkan (2016). KSLA Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden 73, CBM, Michaelsgillet.

Det svenska jordbrukets historia: Stockholm: Natur och Kultur/LTs förlag i samarbete med Nordiska museets förlag och Stiftelsen Lagersberg Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Del 2: Myrdal, Janken (1999) Jordbruket under feodalismen 1000-1700.

Del 3: Gadd, Carl-Johan (2000) Den agrara revolutionen 1700-1870.

Del 4: Morell, Mats (2001) Jordbruket i industrisamhället 1870-1945.

Hallgren, Karin (2016). En kåhltäppa eij at räkna - köksväxtodlingen i 1700-talets odlingssystem. Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet.

I gott sällskap: 200 år med Örebro läns hushållningssällskap (2003).

Ingers, Enoch (1943-1956). Bonden i svensk historia. Stockholm: Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag.

Israelsson, Carin (2005). Kor och människor – Nötkreatursskötsel och besättningsstorlekar på torp och herrgårdar 1850-1914. Hedemora: Gidlunds.

Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900. Studier av de areella näringarnas geografi och historia (2011). Antonsson, Hans & Jansson, Ulf (red). Stockholm: Kungliga Skogs och Lantbruksakademien.

Larsson, Jesper (2009). Fäbodväsendet 1550-1920. Ett centralt element i Nordsveriges jordbrukssystem. Östersund: Jamtli förlag.

Leino, Matti Wiking (2017): Spannmål. Svenska lantsorter. Stockholm: Nordiska museet.

Svensson, Sigfrid (1972). Bondens år. Stockholm: LTs förlag.

Länkar

Hushållningssällskapets hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hushållningssällskapets historia Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverkets: Smaka Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vete Länk till annan webbplats.

Isof.se

Händelser i almanackan: Tideräkning och almanackor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Uppdaterad 16 juli 2021

Sidansvarig: Webbredaktören