Äggost
Äggost är en gammal festmat som i äldre tider var vanlig som förning på kalas. Rätten förknippas framför allt med Bohuslän, men finns även i andra delar av landet.
Lång historia
Äggost är en gammal festmat, som förr var vanlig som förning på kalas. Ingredienserna är mjölk, sur grädde och ett större antal ägg som vispas ihop och värms tills blandningen koagulerar. Då packas den i en form med små hål, som vasslen rinner ut genom.
Äggost förknippas framförallt med Bohuslän, men den finns även i andra delar av landet och den finns på 1520-talet med i matordningar från biskop Brask i Linköping och serverades vid drottning Kristinas kröning i Stockholm 1650. De äldsta beskrivningarna av äggost är dock betydligt äldre och härrör från Romarriket, mer än 2 000 år tillbaka i tiden.
Äggrik och ogräddad
Men den klassiska äggosten är alltid ogräddad och innehåller ett större antal ägg och inget mjöl. Den kunde förr tillagas på upp till 50 ägg till femton liter mjölk. Då blir äggosten hård och kompakt. Två ägg per liter mjölk rekommenderas för en mer lagom konsistens. Förr användes alltid sur mjölk, men numera används gräddfil eller ättika.
Till förning användes alltid en ”klamp”, en äggostform som med ett vackert avtryck. Formarna tillverkades i olika material och former. Vanligast är fortfarande en stjärnform i bleckplåt.
Olika äggostformar från Nordiska museets samlingar. Klicka på bilden för att se fler av museets äggostformar på Digitalt museum. Foto: Nordiska museet (CC BY-NC-ND).
Gräddade släktingar
Äggost, ostkaka, löpskaka, fatost, mjölost; benämningarna på liknande rätter i olika delar av landet kan vara något förvirrande. Skörost och môlskost är också besläktade med äggost. I mjölkavsnittet här på Matkult.se kan du läsa mer om ostkakor, löpskakor och andra gräddade kalaskakor.
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
- Sidansvarig:
Webbredaktören
INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN
Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.
Gå till institutets webb: www.isof.se
Länk till annan webbplats.
Kommentarer