Om ägg i kosthållet

Besök hos fd soldaten M Blom och hustru Stina, Blomtorpet, Alsbäck, Lyse, Bohuslän

Så skall hönsen, hennes enda husdjur, matas med potatisskal och annat avfall och jag följde henne därför ut på gården. Fjorton präktiga höns hade hon, så tama att de helt ogeneradt sprungo in på stuggolfvet alldeles framför våra fötter, för att plocka brödsmulor från bordet. Äggen har Stina sällan råd att använda för egen del, utan när hon samlat tjoget fullt, sändas de med dottern, som är gift i grannstugan, till Lysekil för att säljas.

Plats: Blomtorpet, Alsbäck, Lyse, Bohuslän
Upptecknat: Den 2 augusti 1900 av Elin Ekberg (Uppsala 29403:2)

Ägg. Bland allmogen förr så gott som okänd mat. Höns förekommo ej, men tjäderägg ha i forna tider samlats och ätits, men då tjädern förr var så sällsynt, skedde det ej ofta.

Berättat av: A Segerström
Plats: Ål, Dalarna
Upptecknat: 1936 (Uppsala 9615)

Se hela uppteckning 9615 Pdf, 21.1 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 21.1 MB)

Ägg var det litet av. Ett hårdkokt ägg till påskafton var nästan allt som förekom i hushållet. Så stektes någon gång äggröra. Äggen vispades samman med mjölk och mjöl och detta slogs i stekpannan, vari man stekt fläsk och flottet var qvar.

Wid kalasen gjordes ”äggost” av söt mjölk, vari man vispat ägg. Denna ”skars” med sur mjölk och osten samlades i formar, som stjälptes, varefter osten beströks med äggula.

Berättat av: Maria Aronsson
Plats: Råggärd, Dalsland
Upptecknat: 1943 (Uppsala 16236)

Se hela uppteckning 16236 Pdf, 17.3 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 17.3 MB)

Höns och ägg fanns inte. När man någon gång hittade andägg, tog man dem och kokade och åt.

Berättat av: Gertrud Eriksson, Fågelsjö, 77 år
Plats: Fågelsjö, Loos, Hälsingland
Upptecknat: 1935 av Imber Nordin-Grip (Uppsala 9314) Pdf, 4.3 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 4.3 MB)

Se hela uppteckning 9314 Pdf, 4.3 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 4.3 MB)

Ägg var ej vanligt att använda till maten. Man hade en hönsa eller två i en gård. Till Valborgsmäss skulle alla äta ägg, men däremot var det ej vanligt med ägg till påsk. (Valborgsmässägg skull an ha.)

Berättat av: Per Blomquist, 88 år, Löten, Skog
Plats: Löten, Skog, Hälsingland
Upptecknat: 1935 av Imber Nordin-Grip (Uppsala 9319)

Se hela uppteckning 9319 Pdf, 32.9 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 32.9 MB)

Insamlande av ägg till skog- och sjöfågel förekom ej annat än av änder. Då satte man upp ”andstrutar” i tallar invid stränderna. Äggen kokade hårdkokta o åtos. Skalen förstördes härigenom. Däremot kunde andra skogsfågelägg samlas till prydnad i finrum efter urblåsning. Lom-ägg torde även ha tagits förr att anv i matlagning.

Berättat av: Arvid Landhem
Plats: Borgvattnet, Jämtland
Upptecknat: 1956 (Uppsala 23300)

Se hela uppteckning 23300

Ägg fick man högst sällan, det var lyxmat. Det var inte många gårdar som hade höns. Ägg i småkakor hade de nog, men kakor bakades bara till större helger förr. Och ägg i matlagning förekom sällan. Fick man någon enda gång ägg åt man upp det långsamt. Det tyckte man var kalasmat och väldigt gott.

Berättat av: P-E Persson (född 1886)
Plats: Oviken, Jämtland
Upptecknat: 1963 av Märta Sandberg (Uppsala 25504)

Se hela uppteckning 25504 Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 1.3 MB)

Ägg förekommo, dock i minimal omfattning, vanligaste tillredningen var kokta ägg. Var och en hade vid kokningen sin egen ”specialmetod” efter vilken koktiden skedde – klockor voro ju ej var mans egendom då – oftast sjöng man en sång, vars ”längd” var anpassad efter önskad koktid – vanligaste tiden var fem minuter. Kokta ägg var då en stående påskmorgonrätt. Eljest voro äggen förbehållna barn och sjuka. Sporadiskt nyttjades väl äggen till matlagning, dock mest vid tillredning av finare bakverk. Kokta och skivade ägg kunde sällsynta tillfällen finnas som smörgåspålägg. Sällsynta gånger serverades äggröra.

En vårsyssla för småpojkar var insamlandet av sjöfågelägg, samt kråk- och skatägg, aldrig ägg från orre, tjäder och järpe.--- De få gånger ägg serverades var man ytterst mån om att tillvarataga hinnan som finnes mellan skal och äggvita, denna torkades och användes som sårplåster. Att äta mycket ägg ansågs bla stimulera könsdriften hos bägge könen.

I regel hade man några höns vid de flesta gårdarna, goda värpare voro ju ej dessa, oftast voro hönsen så gamla, att de börjat gala innan de avlivades, kanske en inrotad ovilja mot hönsköttet var upphovet till detta.

Berättat av: Erik Jonas Lindberg
Plats: Ragunda, Jämtland
Upptecknat: 1969 (Uppsala 27433)

Se hela uppteckning 27433 Pdf, 20.5 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 20.5 MB)

Ägg av lom och knipänder brukade de samla. Här upp efter ån hade de satt upp flera knipandholkar som de brukade vittja. Lomskalen brukade de blåsa ur och begagna som prydnad. I många gårdar hade de stoppat upp en lom med halm och hängt honom i ett snöre under taket som prydnad.

Berättat av: Fritjof Öhrman (född 1870) och Maria Königsson (född 1865)
Plats: Örträsk, Lappland
Upptecknat: 1934 av Lisa Lidberg (Uppsala 7413)

Se hela uppteckning 7413 Pdf, 11.6 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 11.6 MB)

Som barn å som fullväxt har jag varit me å samlat fågelägg. I ett skrakebo fann jag en gång tretton ägg. Dom försökte vi till pannkaka, men de va dåligt. Knipan hon hade fina ägg, dom koka vi å åt. Hon bruka lägga dom i ihåliga träd. Man tom gjorde hålkar åt knipan för att komma åt hennes ägg. Dom gjorde vi av småkaggar, å kalla dom ”kniphålken”. Vi hade ingen annan sjöfågel, som häcka på land va jag minns. Änderna höll till på själva marken. Fågel tog vi aldrig i snaror, vi sköt dem.

Berättat av: Träarbetare Karl Holmgren i Kiruna (född 1866 i Arvträsk, Lycksele)
Plats: Arvträsk, Lycksele, Lappland
Upptecknat: 1933 av Astrid Ohlson (Uppsala 6693)

Se hela uppteckning 6693 Pdf, 4.9 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 4.9 MB)

De äggrätter jag minns från min barndom var sillåda, äggröra, kokta eller stekta ägg.--- Folk hade många höns. Minns från min allra tidigaste barndom att man hemma hade tjugu värphöns. År 1904 skaffade man sig ”Plymouth Rock”-höns. Stora grå höns med stora ägg.---

Berättat av:Almar Nilsson (född 1896)
Plats: Fredrika, Lappland
Upptecknat: 1968 (Uppsala 26938)

Se hela uppteckning 26938 Pdf, 22.8 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 22.8 MB)

Vid sjöstränderna uppsattes på våren holkar för knipor och småskrak att lägga sina ägg, holkarna plundrades emellanåt på ägg som användes hårdkokta och i pannkaksmet.

Berättat av:Ferdinand Svensson
Plats: Haverö, Medelpad
Upptecknat: 1955 (Uppsala 22956)

Se hela uppteckning 22956

Ägg var gammalt tillbaka en alltför lyxuös ingrediens i vardagskosten. De som möjligen hade någon höna, använde äggen i tex pannkakssmeten. Och om man köpte ägg så var det kanske mest för att dryga ut mjölken de perioder, då korna mjölkade lite. Man kunde tex ersätta mjölken i pannkaka med ägg och vatten. Vid högtidliga tillfällen kunde man skära upp klyftor av kokta ägg till smörgåsmat. För att få ett helt ägg borde man nog vara ganska sjuk och omatfrisk. En annan sjukrätt av ägg var äggvälling eller äggmjölk. Man vispade opp ett ägg och hällde försiktigt på litet uppkokt mjölk och vispade sedan om det hela.

Berättat av: Egon Lundberg
Plats: Norrfjärden, Norrbotten
Upptecknat: 1961 (Uppsala 24771)

Se hela uppteckning 24771 Pdf, 29 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 29 MB)

Spettkaka

Skåne är ju känt för ”go´ mad och möed mad och mad i rättan tid och madaro”. Till de stora gillena i Skåne lagades det då särskild mat, som inte förekom i vardagslag. Spettkakan är väl en rätt som hör till den gamla gillesmaten. Klenorna höra ju även dit, men de ha vunnit stor spridning i andra landskap också, däremot har spettekakan väl knappast kommit utom Skånes gränser.

De vanliga ingredienserna till en lagom stor spettkaka är följande: 3 tjog ägg, 9 hg socker, ½ kg potatismjöl, ½ kg vetemjöl

Beredning: Ägg och socker vispas mycket väl och sedan iröres mjölet. Man har sedan en särskild ställning, som man vevar runt och på den droppas då av smeten, som står över värme, så att den torkar. Sist garnerar man den med socker. Den blir mycket fin och ståtlig och finnes ej en eller ett par spettekakor på bordet, är det ej något riktigt gille.

---

I Skåne förekommer även den seden, att till påsken färga äggen. Förr färgades de med olika växter och växtdelar, numera användes ganska mycket pulver, som har olika färger. Med de färgade påskäggen hade man en hel del lekar. En vanlig lek är ”rullekamp”. Då ställer man äggen i en rad med en bits mellanrum mellan varje. Sen rullas en slant utför en kort bräda och de ägg man träffar, vinner man. Alla som spelar med har lika många ägg och så sker rullningen i tur och ordning.

En annan lek med ägg är, att två personer har var sitt ägg, som de stöter mot varandra. Dens ägg som ej går sönder, har vunnit.

Ett vanligt sätt är att förvara ägg från den ena påsken till den andra. Är ägget som man då gömt, fullt då man slår sönder det, blir man rik, är det däremot tomt, blir man fattig. Om man skakar sådana ägg och gulan slår mot väggen, kallas sådana ägg för ”lyckoägg”.

Plats: Torna härad, Skåne
Upptecknat: 1916 av Nan Ohlsson (Uppsala 29403:14)

Insamling av fågelägg ej vanligt. Dock har en kvinna från Döderhult berättat att en annan kvinna som bakade och sålde vetekakor på 1880-talet lät sina barn plundra fågelbo och använde dessa ägg att smörja över brödet med före gräddningen, för att brödet skulle bli blankt och vackert, hon sparade då ett riktigt hönsägg. Fågelägg ansågs--- och slemmiga, gulan var så ljus i färgen.---

Berättat av: Alma Nilsson
Plats: Döderhult, Småland
Upptecknat: 1958 (Uppsala 23787)

Se hela uppteckning 23787 Pdf, 88.3 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 88.3 MB)

Måsägg insamlades genom besök på kobbarna i häckningstid. De åtos som stekta och som äggröra, vilken tillagades på följande sätt: Ex: 5 ägg, 1 msk mjöl (vete) ¾ l mjölk, vispas samman och får långsamt sjuda över långsam eld (svag värme), saltas och ätes till fläsk och bröd. I bästa fall också smör på brödet.---

Berättat av: Gunnar Skogsmark
Plats: Misterhult, Småland
Upptecknat: 1958 (Uppsala 23760)

Se hela uppteckning 23760 Pdf, 58.4 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 58.4 MB)

Äggrynsgröt. Äggrynen gjordes av ett par ägg, litet mjölk och så mycket mjöl att det blev en hård deg, som hackades till små gryn. Då mjölken kokade tillsattes äggrynen.---

Hönsägg förekom ej mycket i bygdens forna matlagning. Om vintern fanns knappast några ägg, beroende på att hönsen fick sitta i mörka och trånga burar, eller hus som var kalla. Barn och sjuka personer fick ägg i första hand. Äggen var då löst kokta eller stekta. Äggmjölk förekom också. Man vispade ägg, slog på kokande mjölk och vispade igen.

Till söndagsfrukost på sommaren gjorde man äggröre. Man stekte fläsk, hällde mjölk på flottet i stekpannan, vispade 4-5 ägg i litet mjölk och mjöl och rörde i det i den kokande mjölken i stekpannan.---

Berättat av:Annie Andersson
Plats: Dalhem, Småland
Upptecknat: 1960 (Uppsala 24423)

Se hela uppteckning 24423 Pdf, 21.2 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 21.2 MB)

Mat av ägg

Allra först va dä kokta ägg, å för att slippa springa å titta på klockan så lades äggen i dä kalla vattnet över elden. När vattnet sen kokte opp va äggen lagom hårt kokta, dvs vitan var fast och gulan lös. Stekta ägg i panna kallades förlorade ägg. Sen koktes ju äggröra, eller också ägg-a-doppa, detta var en enklare äggröra med tex bara ett eller två ägg till en stor stekplåt. I fastlagen koktes ägga-mjölk allt ibland, särskilt framåt 1890-talet, då man började med hönsskötsel i större skala och hönsen fick mat och vårdnad så att de förmådde lägga ägg mitt i den kalla vintern. Sen användes ägg i de olika pannkakor och förningsrätter som lagades till gillen som man blev bjuden på.

Berättat av: Alma Nilsson
Plats: Torsås, Småland
Upptecknat: 1948 (Uppsala 19182)

Se hela uppteckning 19182

Ägg förekom, man hade höns och gäss. - - Ägg av sjöfågel förekom också i kosten. Man gjorde äggröra av dem, lade dem i pannkakor. Pojkarna hemma – det var år 1898 – den sommaren far var hemma från sjön – kommo hem en vår med ägg av mås och ejder. När far fick se det befallde han dem att fara tillbaks med äggen. De måste göra det. Mor kunde inte tillreda rätter av sjöfågelsägg heller, då far förbjudit pojkarna att taga ägg av sjöfågel. En gång har jag ätit pannkaka med sjöfågelsägg. Den smakade tranaktigt. Var ej gott alls. Man brukade prova äggen, vet jag, genom att lägga dem från boet i vatten. Flöto äggen, voro de lägna och hade ungar. Sådana ägg lades tillbaka i boet. Men sjönk ägget, då var det ej läget och då plockade man dem med sig.

Man gjorde av hönsägg i vanliga fall äggröra.. Det kallades grågås. Man hällde i en stekpanna mjölk och litet mjöl och ett eller två ägg. Massan rördes, tills den kokade i pannan. Man saltade något, och så var rätten färdig att ätas. Man skulle ha stekt fläsk till, men i värsta fall gick det att äta grågåsen enbart. Den var mäktig, och man blev bra mätt av den. - - -

Så var det ägg i pannkakor. Kokta ägg enbart förtärdes icke blott om påskarna, utan då och då. Man kunde i en matsäck få kokta ägg eller stekta på smörgåsen. Ägg kokta fick man ibland om frukostarna. Husfar fick ägg om han skulle bort på resa eller hade brått att komma iväg före den rätta frukosttiden. Ägg till alla barnen förekom inte, det hade tagit för hårt på äggen. Jag minns mor fara till Björkö och gå till poststationsföreståndaren med ägg och smör. Man hade vid ett föregående tillfälle tingat dessa varor av mor. - - Ägg lades i vällingar. Nässelkål med förlorade ägg är en senare maträtt. - -

Berättat av: Agnes Westerberg (född 1896)
Plats: Arholma, Björkö-Arholma, Uppland
Upptecknat: 1946 (Uppsala, 18623)

Se hela uppteckning 18623 Pdf, 3.2 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 3.2 MB)

Insamling av ägg. För sjöfågel brukade man sätta upp holkar för att sedan insamla äggen. Även gåsägg insamlades. Det enda sättet för tillagningen var att hårdkoka äggen.

Berättatav: Emmy Hedström
Plats: Norsjö, Västerbotten
Upptecknat: 1935 (Uppsala 8377)

Se hela uppteckning 8377 Pdf, 16.3 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 16.3 MB)

I min barndom fanns vid ett invatten å näs (Hemavan) en knipholk som knipan värpte i och som farfars pojkar nog skötte om och skattade på knipägg. Man åt även skatägg på samma sätt som hönsägg.

En gammal stående söndagsrätt av ägg var kokt äggröra.

Man lät en sötmjölkstår (skvätt) koka upp. Här smälte man av med en tunn smet tillredd av mjölk, så många ägg man hade råd till och en mjöldomt (litet mjöl, efter behag) Sedan skulle äggröran sockras något litet.

Berättat av: Hedvig Johansson (född 1893)
Plats: Bjurholm, Ångermanland
Upptecknat: 1934 (Uppsala 7198)

Se hela uppteckning 7198 Pdf, 28.4 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 28.4 MB)

Ägg det fick man bara till påsk. Det var sällan ägg i tjänarnas mat. Äggen, dom fick inte gå åt. Dom sålde de. Och kalkoner och duvor hade de med. Dom slaktade de på höstarna en tjugo, tjugofem stycken. Dom stekte vi och lade i sådana där plåtburkar som dom lödde igen.

Berättat av: Fina Augustsson (född 1872)
Plats: S:t Anna, Östergötland
Upptecknat: 1966 av Per Aggemark (Uppsala 26340)

Se hela uppteckning 26340 Pdf, 8 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 8 MB)