Mejerier genom tiderna

Från självhushåll till industri

Smör, ost och andra mjölkprodukter hörde länge till självhushållet, och tillverkades i liten skala på gårdar och i fäbodar. Under 1700-talet inrättade godsen särskilda lokaler för mjölkförädling, så kallade holländerier, och det var det första steget mot mer storskaliga mejerier.

Men det var först i och med den ökade produktionen av mjölkprodukter under det sena 1800-talet (läs mer i artikeln Mjölken och den agrara revolutionen) som mejerinäringen tog ordentlig fart. Större gårdar började köpa upp överskottet från närliggande mjölkproducenter, och verksamheten expanderade. För att bättre kunna upprätthålla kvalitet på varorna bildades andelsmejerier, och då leveransen av mjölk till städerna krävde bättre organisation gick man ihop i större förbund.

Teknisk utveckling

Under andra halvan av 1800-talet gick den tekniska utvecklingen på mejerisidan fort. Gräddsättningen var vid 1800-talets mitt en flaskhals i smörproduktionen. 

Godsägaren JG Swartz utvecklade vid mitten av 1860-talet den sk ismetoden, som kom att bli en bidragande orsak till smörexportens genombrott. Ismetoden innebar att mjölken skulle gräddsättas, grädden flöt upp och la sig på ytan, vid låg temperatur, kring 2˚, i höga plåtbunkar (cylindrar), nedsänkta i isvatten. På så vis påskyndades gräddsättningen, som kunde ta ett halvt till ett och ett halvt dygn. Grädden skummades sedan med särskilda skedar. God tillgång till is gav Sverige en konkurrensfördel gentemot smörexportörer i ett mer tempererat klimat. Ismetoden dominerade fram till 1870-talet, men ännu 1890 var vart tredje svenskt mejeri ett ismejeri.

På 1880-talet fick mejeriindustrin ny skjuts med separatorer, pastöriseringsapparater och mer effektiva smörkärnor. För att driva de nya maskinerna användes först ångkraft och sedan elektricitet. År 1913 var ångkraften fortfarande helt dominerande som kraftkälla, medan elektriciteten 1930 svarade för nästan hälften av kraftbehovet. 

Separatorn

Alfa Laval, som då hette Separator, började 1877 tillverka separatorer och slog igenom i stor skala. Nu kunde grädden skiljas från mjölken på ett effektivt sätt. När separatorn vevas runt och roterar med högt varvtal, pressas mjölken, som är tyngst, ut mot väggarna och grädden som är lättare samlas i mitten. Mjölken och grädden rinner ut genom två utloppsrör. Metoden var inte uppfunnen på Alfa-Laval, men det var genom deras Separator den fick ett genombrott.

Separatorn fick mycket stor betydelse för den ökade smörproduktionen och för den starkt ökande försäljningen av skummjölk. Men skummjölken kunde också användas till att föda upp grisar i stor skala, något som till att börja med skedde i direkt anslutning till många mejerier.

Färre mejerier

Under 1930-talet förändrades mejerinäringen snabbt och många mindre mejerier lades ned. Det berodde delvis på att ny teknologi och nya möjligheter för lastbilstransporter möjliggjorde ännu större produktion för de stora mejerierna. Under årtiondets lopp, till exempel med Mejeristadgan 1937, ställdes det också allt högre krav på hygien och renlighet som var svårt för de småskaliga mejerierna at leva upp till.