I den här uppteckningen från Säter i Dalarna berättar Ingvar Norman om skötseln av kålsängar i bygden.
Trädgårdslanden grävdes och sköttes i allmänhet uteslutande av kvinnorna, dvs någon av männen körde ju oftast dit nödig stallgödsel – till växterna som skördades ovan jord och fösdynga till övriga. Den del av trädgården där köksväxter odlades kallades kålgården medan den del där blommor och även en del kryddväxter odlades kallades kryddgården. I närheten brukade även ofta humlegården vara belägen. På en del gårdar kunde dessa ”gårdar” ligga intill varandra på andra gårdar helt skiljda från varandra. I resp ”gårdar” låg kålland och kryddland där de olika avdelningarna hade namn efter de olika växtslagen.--- På dessa gödslades tämligen rikligt och jorden spadvändes, vilket så gott som alltid skedde på våren, endast i undantagsfall på hösten. Efter grävningen krattades landen noga till – förr med ”harkor”, senare med krattor – man gjorde upp ränder för sådden med käppar el ofta i kållanden med hjälp av rep, som drogs fram och tillbaka.---
De köksväxter och kryddväxter som i mannaminne odlats är kål, pepparrot, rova, palsternacka, morot, rödbeta, lök, gräslök, bondbönor, mejram, dill, persilja och långt tillbaka även timjan och körvel.
På trädgårdslandet odlades fordom just ingenting annat än kålrötter och landet kallades kålsäng eller rotsäng. Dessa kålsängar spadvändes på våren.--- Detta arbete utfördes vanligen av männen och kvinnorna utförde planteringen och skötseln i övrigt. Kålrotsplantor drevs upp i kallbänk = plantskulle. Denna bestod av en cirka 6 fot lång, 4 fot bred och 1 fot hög låda med brädbotten som låg på ett par bockar och var placerad vid solsidan av en vägg, vanligen stuguväggen. Tidigt på våren fylldes lådan till hälften med hästgödsel och där ovanpå lades ett lager ”fin torvmull” vari kålrotsfröet sattes på så sätt att man stack hål i mullen med fingret och släppte ner några frön i vart hål. Omkring midsommarn flyttade man plantorna till sängarna, vilket kallas att sätta plantor. Andra köksväxter som odlades av gammalt var lök, vilka ej drogos upp genom frö utan genom att sätta sticklök. Andra köksväxter såsom morötter, rödbetor od ha ej odlats på senare tid.
Plats: Säter, Dalarna
Upptecknat: 1963 av Ingvar Norman (Uppsala, 25251)
Se hela uppteckningen Pdf, 10.5 MB, öppnas i nytt fönster.
INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN
Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.
Gå till institutets webb: www.isof.se Länk till annan webbplats.