Om arkivmaterialet

Arkivmaterialet på Matkult.se består av uppteckningar från våra dialekt-och folkminnesarkiv. Det är beskrivningar, föreställningar och berättelser från hela landet och de flesta är från perioden 1850–1950.

Frågelistor

Mycket av materialet i institutets folkminnessamlingar har samlats in genom tematiskt uppbyggda frågelistor. I arkiven finns tiotusentals svar på frågelistor, utskickade från 1920-talet fram till idag.  En stor del av det tillgängliggjorda arkivmaterialet kommer från sådana frågelistor, där svaren till största delen behandlar tidsperioden 1850–1950.

Frågelistorna som framför allt har använts både till kartan och till kunskapsdelen är:

Dialektinspelningar

I institutets mycket omfattande ljudinspelningar av dialekter, finns berättelser om traditionell matkultur runtom i Sverige. Ett urval av dem finns kopplade till Matkult.se.

Lundellska samlingen

Mellan åren 1897 och 1916 samlade elever på Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala in uppgifter om hushållning och levnadssätt, framförallt på landsbygden. Materialet, som bland annat innehåller tusentals recept från hela landet, finns idag samlat i Johan August Lundells efterlämnade samling, som finns i Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. J A Lundell var professor i slaviska språk, insamlare av dialekter och skapade landsmålsalfabetet. Han grundade också  tillsammans med Ida Norrby Fackskolan för huslig ekonomi, som bland annat utbildade lärarinnor i huslig ekonomi, handarbete, lanthushåll och barnavård.

Språk och värderingar i uppteckningarna

Under 1900-talets första hälft stod det som uppfattades som svenskt eller regionalt och som gammalt, rentav försvinnande, i fokus. Arkiven var alltså framför allt intresserad av matkultur i äldre tid, inte i samtidens Sverige. Arkivens ambition var att hela Sverige skulle vara representerat i samlingarna men i praktiken samlades mer in från vissa områden, mindre från andra, något som avspeglar sig i kartan.

På kartan finns ett stort antal frågelistsvar publicerade. Till stor del är materialet handskrivet och ibland är det inte alldeles lätt att läsa svaren. I många frågelistsvar har upptecknarna även använt sig av det s.k. landsmålsalfabetet, dvs. en fonetisk skrift utvecklad för att tillvarata svenska dialekter.

När man läser uppteckningarna är det också viktigt att ha i åtanke att de är en produkt av sin tid. Ibland kan upptecknarna uttrycka sig på ett sätt, eller använda ord, som vi inte skulle göra idag.

Uppdaterad 16 juli 2021

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.


Gå till institutets webb: www.isof.se Länk till annan webbplats.