Som vanligt tog man det som fanns till hands
Maten är viktig i våra högtider, och det gäller även midsommar. Åsa Holmgren tittar närmare på midsommarmaten genom tiderna och ser både likheter och skillnader mellan dagens midsommarmat och vad som dukades fram för 100 år sedan. Dessutom bjuder hon på några recept från våra arkiv som passar utmärkt bra på en midsommarbuffé.
Sill, lax och ägg hör ofta till midsommarmaten - i dag precis som för 100 år sedan.
Vad är egentligen traditionell midsommarmat? I dag är nog sill och lax med färskpotatis obligatoriskt. Och jordgubbar förstås. Kanske jordgubbstårta till och med. Nubbe och öl och bubbel, med eller utan alkohol.
En snabb titt i folkminnesarkivet visar att det faktiskt finns vissa likheter med vad som åts för 150–100 år sedan. Från hela landet finns vittnesmål om att man ätit lax eller skinka, rökt eller spicken, tillsammans med spenat eller målla. Ägg och våfflor nämns från flera håll och filbunke finns upptecknat från platser i hela landet. På fäbodarna var midsommar en viktig helg, när man fick besök från hembyn och då var festmaten flötgröt eller römmegröt, gröt kokt på grädde och kornmjöl (i Kokboken finns bland annat ett recept på flötgröt från Härjedalen).
Som vanligt tog man det som fanns till hands: spenaten eller mållan hade vuxit till sig, korna mjölkade för fullt, det fanns gott om ägg, även hos de vilda fåglarna och en salt sillbit fanns nog kvar i tunnan. Kanske också salt eller rökt skinka. Rabarber, som har sin bästa tid nu, finns i några uppteckningar. Däremot fanns inte jordgubbar, som först under 1900-talet blev vanliga och som först 50 år senare kunde transporteras över landet. I dag är det jordgubbar som odlas på 90 procent av all bärodling i landet. Färskpotatis kunde säkert ätas i Skåne, men annars fick man vänta ytterligare en tid.
Många hade också bryggt öl till midsommar. På de uppländska bruken var midsommarölet mycket viktigt. Arbetarna var lediga och många bruk bjöd på öl och sill.
I Matkult kommer vi under året att fylla på med nytt material, fler recept och mer kulturhistoria, särskilt om fisk, kött och ägg. Och vi kommer att skriva mer om maten vid årets högtider. Här bjuder vi några recept, som till hösten kommer att finnas i Matkult, och som skulle kunna passa till en midsommarbuffé. Jordgubbsdesserten finns redan med i Matkults kokbok.
Det enda recept vi prövat är det på äggbullar. De är goda och mäktiga och passar nog bra att äta till sill.
Smaklig måltid!
/Åsa Holmgren
Kryddsill
Ingredienser
- 4½ kg stor sill (salt)
- 1 hg strösocker
- 50 g kryddpeppar
- 50 g starkpeppar
- 50 g nejlikor
- 12 g lagerbärsblad
- 12 g ingefära
- 7½ dl ättika
- 4 dl vatten
Beredning
Sillen urtages och vattenlägges under 12 timmar. Sedan nedlägges den hvarftals med sockret, den hela starkpepparn, stött kryddpeppar, stött ingefära, stötta nejlikor och lagerbärsblad. Sist häller man öfver ättikan och vattnet. Sillen får nu stå i tre veckor, därefter är den färdig att användas.
Recept från: Hemmansägareänkan Ulrika Jonsson, Harstorp, Kvarsebo, Östergötland.
Upptecknat: Den 28 juni 1905 av Thyra Åhlén (Uppsala 29403:24)
Inkokt laxöring
Ingredienser
- Laxöring
- Ett par dillkvistar
- Några kryddpepparkorn
- Salt
- Vatten
Beredning
Fisken rensas och lägges i hett vatten tillika med kryddorna att koka tills fenorna lossna, då den upphälles tillika med spadet och ätes varm, eller kall med ättika till. Åts till middag kl 2 på dagen tillsammans med gräslökssås och potatis.
Recept från: Torparen Johan Dalström, Dalby, Värmland.
Upptecknat: Den 1 augusti 1897 av Anna Ottterborg (Uppsala 29403: 18 a-b)
Äggbullar
Ingredienser
- 1 msk smör
- 2 msk mjöl
- 2 kkp grädde
- 2 ägg
- ½ tsk socker
- Muskotblomma
Till panering:
- Stötta skorpor
- Ägghvita
Till stekning:
- ½ msk smör
Beredning
Smör och mjöl sammanfräses samt påspädes med grädde. Såsen, som bör vara ganska tjock, kokas 10 minuter. Under tiden hårdkokas äggen som skalas och hackas. Dessa jämte socker och muskotblomma tillsättas, som nu får ett kort uppkok och ställes därefter ut att kallna. Sedan formas däraf små bullar, som penslas med ägghvita och beströs med skorpbröd. Dessa stekes gulbruna och serveras genast.
Recept från: Fröken Gustafva Hedström, Gammelbyn, Burträsk, Västerbotten.
Upptecknat: 1906 av Magda Burlin (Uppsala 29403:19)
Stufvad spenat
Ingredienser
- 1 kg spenat
- 1 stop mjölk (ca 1 1/3 liter)
- 2 msk hvetemjöl
- 1 msk salt (ungefär)
- ½ msk sirap
- 1 tsk smör
Beredning
Spenaten rensas, förvälles och hackas fint; mjölken påsättes till uppkokning. En afredning af mjölet och en del af mjölken göres. Då mjölken kokas ivispas afredningen och spenaten tillsättes, afsmakas med salt och sirap, samt får koka 5 minuter. Smöret ilägges kallt sedan grytan lyfts af elden.
Recept från: Torpardotter Charlotta Andersson, Slestad, Slaka, Östergötland.
Upptecknat: Den 5 juli 1900 av Greta Schreiber (Uppsala 29403:24)
Jordgubbar och jordgubbskompott
Beredning
Nedsockras hvarfvis med ¾ af sin vikt strösocker. Får stå ett dygn och saft sig. Lagen afhälles, uppkokas och slås het öfver bären. Detta upprepas 2-3 ggr med 1 dygns mellanrum. Sedan kokas bären en kort stund i lagen tills de blir klara.
Kompott. Hälften socker mot bär. Kokas 10 minuter
Recept från: Anna Mörner-Bromanders ”Beskrifningar”, Värmland, 1910 (Umeå, 5244).
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Om skribenten
Åsa Holmgren
Länk till annan webbplats. är etnolog och jobbar med Matkult.se och projektet Matkultur och levande traditioner. Intresset för mat och matkultur finns både privat och i arbetet.
INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN
Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.
Gå till institutets webb: www.isof.se Länk till annan webbplats.
Kommentarer