Högar av bröd

Vid nästan alla högtider samlas människor kring matbordet, där mat och dryck får en central roll i själva firandet. Många gånger är brödet en viktig komponent. Bröden ges i vackra former som innehar ett högt symbolvärde, men är också ett livsmedel som kompletterar måltiden.

I många kulturer är brödet en basvara som äts dagligen. De val av spannmål, vilken bakmetod och hur degen formas har förändrats över lång tid. Tittar man på gamla recept och dagens utbud blir det märkbart att förändringar följer beroende på människans tillgång av råvaror.

Tillgång. Ett relativt enkelt ord att förstå men med en innebörd som är oerhört osäker. Där värdet (på det som finns att tillgå) är i konstant förändring. Människan har nog aldrig levt i en tid då tillgången på mat har varit rättvis. Jordbruket har också genomgått en enorm förändring de senaste hundra åren.

På 1700-talet var cirka 80 procent av den svenska befolkningen jordbrukare, då var vi ungefär 1,4 miljoner människor i Sverige. I dag är befolkningen uppe i drygt 10,4 miljoner och det finns 58, 218 registrerade jordbruksföretag, det visar siffror från Jordbruksverket. Massproduktionen av mat i världen har med tiden blivit allt mer global, uniformt och effektiv för att kunna producera den mängd av mat som behövs för att mätta den stora befolkningen på jorden. Däremot vet vi alla att det slängs ofantliga mängder mat samtidigt som tillgången för många är knapp. Det industriella jordbruket har också medfört att jorden utarmas, den biologiska mångfalden minskar och utbudet av kulturspannmål nästan försvunnit.

Julbrödet symboliserade jordbruksåret

På 1800-talet i Sverige symboliserade brödet på julbordet hela jordbruksåret och dess tillhörande kretslopp, enligt etnologen och forskningsarkivarien Åsa Holmgren. Hade det varit ett bra skördeår, var julen den tid på året då skafferierna var fulla och det firades med ett överflöd av mat. Jultraditioner kunde se lite olika ut i landet och förändrades över tid. På den tiden var det vanligt att baka julhögar med bröd till julbordet. Högarna bestod av runda bröd bakade på olika sädesslag som staplades på varandra, likt en pyramid. Ju högre upp i pyramiden desto mindre och finare bröd. Alla i hushållet skulle få varsin julhög men det skulle även ges bort julhögar till de fattiga. Det åts av högen under julhelgen men sparades även till långt efter helgen. Ibland bestod det nedersta brödet av en såkaka, ett skådebröd som sparades till första sådden för att bringa lycka till årets skörd.

Den 2 december 2022 bjöd jag in besökare till Verkstads Konsthall i Norrköping för att introducera den gamla jultraditionen. Besökarna kunde sätta ihop en egen julhög från en uppdukning av olika sorters bröd, baserat på vilka egenskaper de värderare högst. 

Berätta om din julhög!

Tillsammans med konsthallen arbetar vi med att ta fram en publikation om utställningen och julhögar. Kan vi återuppväcka den gamla traditionen och hur skulle den kunna se ut idag? 

Därför samlar jag in berättelser om julhögar och familjers olika traditioner kring dessa. Har du eller din släkt ett gammalt minne att dela med dig/er får ni gärna skicka in en kort beskrivning av den till mig på josefin@josefinvargo.com. Vi letar även efter gamla bilder. Mer information om projektet kommer vid senare tillfälle läggas upp på www.josefinvargo.com Länk till annan webbplats.. Hoppas på en bra skörd 2023!

/Josefin Vargö