Potatispesten slår till

År 1845 drabbas stora delar av potatisodlingarna i Europa av potatispest (potatisbladmögel). I Irland ledde detta till en svår hungersnöd där en miljon människor dog och ännu fler emigrerade. Potatispesten kom även till Sverige, men drabbade inte den svenska odlingen lika hårt.

Potatisarknölar som angrips ruttnar på insidan (kallas då brunröta).

Potatisbladmögel är en allvarlig växtsjukdom som drabbar potatis. Sjukdomen orsakas av äggsporsvampen Phytophthora infestans och visar sig som mörka fläckar på bladen och ibland vitt ludd under bladen. När angreppet sprider sig till själva potatisknölarna kallas sjukdomen ofta för brunröta.

Sjukdomen är fortfarande ett problem för potatisodlingen och i jordbruket används kemiska bekämpningsmedel för att hindra angrepp.

Potatispesten 1845

År 1845, då potatis på många håll hunnit bli befolkningens basföda, drabbades stora delar av potatisodlingarna i Europa av regn och kyla, som blev en grogrund för potatisbladmögel, en svampsjukdom som gör att grödan ruttnar.

Den så kallade potatispesten slog särskilt hårt mot befolkningen på Irland, där en miljon människor dog och ännu fler emigrerade på grund av hungersnöden och bristande politiska insatser.

Sverige blev inte lika hårt drabbat, och även om man befarade att växtsjukan skulle innebära ett bakslag i potatisodlingens frammarsch blev det inte så. En anledning anses vara att irländarna odlade en sorts potatis, medan vi i Sverige redan då hade ett stort antal olika sorter.

Uppdaterad 23 maj 2018

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.


Gå till institutets webb: www.isof.se Länk till annan webbplats.