Potatis i dialekterna

Jordpäron

Ordet jordpäron förefaller vara en ordagrann översättning av tyskans Erdbirne, som är en dialektal benämning vid sidan av Kartoffel och Erdapfel ’jordäpple’. Eftersom man vet att de flesta växter som fördes in i Sverige under 1600- och 1700-talen kom via tyskspråkiga vetenskapscentra i Mellaneuropa, ligger det nära till hands att anta att även potatisodlingen tidigast kom hit genom tysk förmedling.

Jordpäron uppträder i en mängd skiftande former, t.ex. jordpära, päron och pära. Ordet pära är helt enkelt en annan form av päron. I södra delen av Dalabergslagen och i norra Västmanland har jordpäron på vissa håll ombildats till jordbär. En förutsättning för detta har varit att ordet jordbär i dessa trakter inte har varit upptaget av någon bärsort. I de flesta andra svenska dialekter är jordbär nämligen det vanliga ordet för ’smultron’; i övre Dalarna är det ’hjortron’ som avses med ordet.

Andra egenartade ombildningar av (jord)päron är jopp och (jord)pronn i sydöstra Dalarna och pä(r)la i Härjedalen, norra Hälsingland, nordvästra Dalarna (Särna och Idre), västligaste Värmland och norra Västerbotten.

Pantoffla

I sydvästra Skåne är pantoffla det gängse ordet för ’potatis’. Det kommer från lågtyskans pantüffel o.d., en ombildning av tyskans Kartoffel, som i sin tur är en ombildning av en äldre form tartoffel o.d. Denna kan härledas till italienskans tartuficolo ’tryffel’ som sannolikt kommer från ett medeltidslatinskt *territūberum ’jordknöl’. Betydelseöverföringen torde ha motiverats av likheterna mellan tryffeln och potatisen i fråga om utseende och växtsätt.

Jordäpple

Benämningen jordäpple förekommer nästan enbart i Värmland. Spridda belägg finns också från Öland, Västergötland, Dalsland, nordvästra Västmanland och Dalarna (Nås och Malung).

Nola, knola, tola

På vissa håll i Västergötland kallas potatis för nola, i flertal noler. En spridd men troligen felaktig uppfattning är att detta ord kan härledas från namnet på Jonas Alströmers gård Nolhaga utanför Alingsås, som ju antas ha spelat en stor roll för potatisens spridning som nyttoväxt. Ett annat förslag är att nola skulle vara ett lånord, identiskt med det nordtyska dialektordet nudel ’potatis’. Mest sannolikt är dock antagandet att nola tillsammans med knola och tola, två andra västgötska ord för potatis, har sitt ursprung i en grupp germanska ordstammar på -rt som betecknar något kompakt och rundaktigt – en sorts knöl.