Potatis i dialekterna

Potät, jordpäron, jordäpple, pantoffla och nola. I de svenska dialekterna har det funnits många olika ord för potatis.

Många olika ord

Potatisen är en nykomling bland svenska nyttoväxter. Redan på 1600-talet odlades den som trädgårdsväxt, men det var först i början av 1800-talet som potatisodlingen verkligen slog igenom i hela landet. Själva ordet potatis är inlånat från engelskans pluralform potatoes. Det är belagt i svenska språket redan år 1725, men det torde inte ha blivit allmänt spritt förrän under 1800-talet. I dialekterna förekommer det i många olika uttalsformer. Den vanligaste är potät(a), i flertal potäter. Uttalet med ä i andra stavelsen återspeglar det engelska uttalet vid den tid då ordet lånades in, alltså under 1700-talet och början av 1800-talet. Det dröjde emellertid länge innan potät(a) m.fl. hade blivit riktigt etablerade i det allmänna språkbruket. Ännu 1853 skriver A.F. Dalin i sin Ordbok öfver svenska språket: ”I stället för detta utländska ord har man det ganska goda svenska Jordpäron”. Förutom jordpäron, som har den största spridningen, förekommer i dialekterna också några andra äldre benämningar. Vanligast bland dessa är jordäpple (jfr franskans pomme de terre) och pantoffla.

Kartan på bilden är hämtad från boken Språken i Sverige visar förekomsten av olika äldre dialektala uttryck för potatis (klicka på bilden för att se kartan i större format).

Jordpäron

Ordet jordpäron förefaller vara en ordagrann översättning av tyskans Erdbirne, som är en dialektal benämning vid sidan av Kartoffel och Erdapfel ’jordäpple’. Eftersom man vet att de flesta växter som fördes in i Sverige under 1600- och 1700-talen kom via tyskspråkiga vetenskapscentra i Mellaneuropa, ligger det nära till hands att anta att även potatisodlingen tidigast kom hit genom tysk förmedling.

Jordpäron uppträder i en mängd skiftande former, t.ex. jordpära, päron och pära. Ordet pära är helt enkelt en annan form av päron. I södra delen av Dalabergslagen och i norra Västmanland har jordpäron på vissa håll ombildats till jordbär. En förutsättning för detta har varit att ordet jordbär i dessa trakter inte har varit upptaget av någon bärsort. I de flesta andra svenska dialekter är jordbär nämligen det vanliga ordet för ’smultron’; i övre Dalarna är det ’hjortron’ som avses med ordet.

Andra egenartade ombildningar av (jord)päron är jopp och (jord)pronn i sydöstra Dalarna och (r)la i Härjedalen, norra Hälsingland, nordvästra Dalarna (Särna och Idre), västligaste Värmland och norra Västerbotten.

Pantoffla

I sydvästra Skåne är pantoffla det gängse ordet för ’potatis’. Det kommer från lågtyskans pantüffel o.d., en ombildning av tyskans Kartoffel, som i sin tur är en ombildning av en äldre form tartoffel o.d. Denna kan härledas till italienskans tartuficolo ’tryffel’ som sannolikt kommer från ett medeltidslatinskt *territūberum ’jordknöl’. Betydelseöverföringen torde ha motiverats av likheterna mellan tryffeln och potatisen i fråga om utseende och växtsätt.

Jordäpple

Benämningen jordäpple förekommer nästan enbart i Värmland. Spridda belägg finns också från Öland, Västergötland, Dalsland, nordvästra Västmanland och Dalarna (Nås och Malung).

Nola, knola, tola

På vissa håll i Västergötland kallas potatis för nola, i flertal noler. En spridd men troligen felaktig uppfattning är att detta ord kan härledas från namnet på Jonas Alströmers gård Nolhaga utanför Alingsås, som ju antas ha spelat en stor roll för potatisens spridning som nyttoväxt. Ett annat förslag är att nola skulle vara ett lånord, identiskt med det nordtyska dialektordet nudel ’potatis’. Mest sannolikt är dock antagandet att nola tillsammans med knola och tola, två andra västgötska ord för potatis, har sitt ursprung i en grupp germanska ordstammar på -rt som betecknar något kompakt och rundaktigt – en sorts knöl.

Uppdaterad 15 juli 2021

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.


Gå till institutets webb: www.isof.se Länk till annan webbplats.