Tidigaste beläggen för öldrickande i Norden är från äldre bronsålder. Vid en arkeologisk utgrävning av en grav på Jylland hittades rester av en ölliknande dryck i ett kärl.
Humlen infördes sannolikt till Sverige av cisterciensmunkar som anlade sina första kloster i Alvastra i Östergötland och Nydala i Småland omkring 1143. Drygt hundra år efteråt uppräknas tionde av humlegårdar i ett par landskapslagar.
Läs merYrkesbryggare omnämns i flera medeltida urkunder från 1300-talet. I Stockholm infördes från 1400-talet något som kallas ”bryggestol” – närmast att beskriva som ett slags hemindustriföretag – som sålde öl direkt till konsumenten. I andra städer såldes istället öl genom mellanhänder som ölstugor och stadskällare.
Läs merUnder 1500-talet blev det på modet bland adeln och förmögna borgare att konsumera importerat öl. Gustav Vasa själv satte stort värde på öl och tyckte i synnerhet om utländskt öl. Nordtyskt öl stod högt i kurs. Eftersom det lagrats längre – inte minst genom transporten över Östersjön – hade det också rykte om sig att vara av högre alkoholhalt.
Efter tyskt mönster började ölbryggare gå samman i gillen eller skrån. Malmö, som under vasatiden var under danskt styre, blev den första staden i motsvarande dagens Sverige som införde ett bryggarskrå. Bryggerinäringen var då ett självständigt yrke som organiserades i lag och ämbeten. Något senare blev bryggarämbetet också vanligare i större svenska städer (Stockholm 1635, Kalmar 1643, Visby 1649, Göteborg 1661 och Norrköping 1664).
Läs merUnder mitten av 1600-talet byggdes de första offentliga brygghusen där vem som helst för en billig peng kunde köpa öl för hushållsbehov. I städerna fanns också vinskänkar, dvs. ölkrogar och vinkällare, för försäljning av öl och vin.
Carl von Linné uppmärksammade både öl och ölbryggning i sina texter. En uppsats av honom med titeln Beskrifning om Öl fördes in i 1749 års almanacka.
Läs mer1800-talets första hälft betydde för bryggarämbetena och skråväsendet en uppluckring som slutade med att alla skråföreningar genom en kunglig förordning förklarades upplösta. Istället uppstod en bryggerirörelse i industriell skala. I Göteborg grundades det Lorentska porterbruket, sedermera Carnegieska porterbruket, efter engelskt mönster av Abraham Robert Lorent år 1812.
Läs merPå 1840-talet introducerades en ny typ av öl i Sverige, det bayerska ölet, som byggde på en ny bryggarmetod – underjäsning. Fredrik Rosenquist af Åkerhult reste 1842 till Bayern där han lärde sig den nya metoden av en tysk bryggmästare. När han återvände till Sverige tillämpade han den nya metoden i ett bryggeri i Stockholm, det som senare blev Tyska bryggeriet.
Läs merPå 1880-talet introducerades en annan form av underjäst öl, pilsnerölet, som var ett ljust, lätt och förhållandevis humlestarkt öl vars stil härleddes till staden Pilsen i Böhmen (där det bryggts i årtionden). Den som var först med att introducera detta öl i Sverige var Alfred Sandwall i Borås som satte igång sin produktion 1876.
Läs merFrån 1960-talet började lokala bryggerier köpas upp och läggas ned. 1950 fanns runt 130 ölbryggerier i Sverige, 40 år senare fanns bara ett trettiotal kvar.
Nedläggningen av bryggerier ledde till att ölentusiaster år 1985 bildade föreningen Svenska Ölfrämjandet som bland annat arbetar för att "tillvarata de svenska ölkonsumenternas intressen ifråga om tillgång, kvalitet, urval och pris på öl". 1994 avknoppades Svenska Hembryggareföreningen, som arrangerar kurser samt SM i hembryggning.
I slutet av 2017 räknade Statistiska Centralbyrån till 392 bryggerier i Sverige - en ökning med 816 procent sedan 2010. Det är de små bryggerierna som står för tillväxten, en följd av det ökade intresset för hantverksöl.
Läs merINSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN
Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.
Gå till institutets webb: www.isof.se Länk till annan webbplats.