Öl i folktron

Rituell och ceremoniell dryck

Den fornnordiska litteraturen ger inte många upplysningar om ölets tillverkning, men det finns många uppgifter om öl och mjöd som en rituell och ceremoniell dryck. Under förkristen tid firades de viktigaste händelserna i livets skeden med öl, något som levde vidare, men ändrade karaktär genom kristendomens inflytande under medeltiden. Särskilt var det anledningarna till de olika festerna som byttes ut, istället för att fira de fornnordiska gudarna, firades nu fester eller högtider i anslutning till den kristna kulten.

Folktro runt bryggning

Det är knappast förvånande att det fanns många föreställningar knutna till en central dryck som öl och ölbryggning. Det kunde gälla förhållningsregler om när man fick och när man inte fick brygga i veckan eller på året. Man skulle undvika att bli arg eller sur under arbetet, för då kunde också vörten bli sur innan jästen lades i. Det var många faktorer som spelade in och mycket som kunde gå fel under bryggningen. Det kunde resultera i att framställningen blev fördärvad och man försökte på olika sätt förklara vad som kunde ha förorsakat misslyckandet. Det är först i modern tid som den kemiska processen vid ölbryggning förklarats.

Skydd i brygden

Jäsningen var ölbrygdens viktigaste och mest sårbara moment, men även mältningen var ett moment som ansågs sårbart. För att skydda den kunde man ta hjälp av stål, flinta och eld. Ett annat skydd var att läsa en ramsa över brygden.

Johan J. Törner berättar i ”Samling af widskeppelser” från 1700-talet att huggstocken där en syndare blivit avrättad skulle vara ett skydd om det lades under öltunnan i källaren. Han menar också att andra hänger avhuggna fingrar av tjuvar eller lägger en galgspik i tunnan. Törner skriver vidare att om ölet ska säljas på en krog och försäljningen ska gå bra så skulle helst en ”fyllehund” dricka av det först. Han säger också att om man ställer ett stop öl på bordet innan man går till sängs under julnatten så ska det sedan bli till ett ”änglaöl” som ska kunna bota kreaturens sjukdomar.

Öltörstiga troll

Brygden av öl skulle enligt folktrons stränga principer skyddas så att de övernaturliga inte kom åt att stjäla styrkan ur det. Därför var man särskilt misstänksam mot besökare under öltillverkningen, de kunde ju förtrolla brygden om de kom in i rummet där karet stod. Särskilt trollen ansågs vara förtjusta i öl. Fick troll eller andra väsen eller onda krafter tillgång till drycken kunde de skada eller fördärva hela bryggningen. Det finns också många berättelser om hur trollen brygger sitt eget öl eller lånar tillbehör av en bonde för detta. Den som lånar ut något till trollen blir rikligen belönad.

Öl som tyda

Ölet kunde också användas i andra sammanhang som hör till folktron. Dels finns det en gammal föreställning att ruset kunde göra det möjligt för en del personer att få kontakt med de övernaturliga, dels kunde man ta tydor av ölet. Genom att låta någon dricka av ölet, spetsat med någon ingrediens, tänktes denne få en magisk förmåga som kunde tydas på olika sätt. Ett exempel är följande: för att avgöra om en flicka är jungfru ger man henne nässelrot i nybryggt öl. Om hon kan behålla drycken är hon jungfru, annars inte.

Öl till de underjordiska

En annan föreställning var att en del av ölet skulle tillfalla ”de underjordiska”. Ett sätt, som det berättas om i en uppteckning från Värmland, är att husmodern alltid rörde skopan från höger till vänster vid bryggningen, men ibland gjorde hon det motsatta och hällde då öl på golvet. Den delen skulle vättarna ha. En liknande uppteckning från Skåne berättar istället att husfadern skulle hälla öl på tröskeln i alla uthusen vilket skulle tillfalla vättarna. Från Bohuslän finns det en uppteckning som berättar att om man bryggde öl och slog det runt en grav så kunde den döda inte gå igen.