Dialekternas smola och bryta

I Lule älvdal används bl.a. uttrycket smolanedi som betyder ’smula ned i’. I våra samlingar finns belägg från Luleå, Boden och Edefors. Uttrycket är också dokumenterat från Piteå. I Kalix kallas rätten kort och gott smola, ’smula’. Ytterligare ett namn på anrättningen från Kalix är smolaskål ’smulaskål’, alltså en skål med rätten smola i.

Substantivet bryta

I Västerbotten och Ångermanland kallas fil eller mjölk med smulat bröd i för bryta. Liksom med smola är det själva handlingen att sönderdela ett brödstycke som fått ge namn åt maträtten. I våra samlingar finns ganska många belägg på bryta från olika delar av främst Västerbotten, men varken Svenska Akademiens ordbok eller Rietz Svenskt dialektlexikon förtecknar bryta som substantiv.

Anrättning av smola och bryta

Smola eller bryta kunde också göras på s.k. tjockmjölk eller tätmjölk som var en typ av mjölk som blivit sur genom behandling och därmed också fått tjockare konsistens. Utöver tunnbröd kunde även riska eller rieska (typ av mjukkaka) smulas ned i mjölken eller filen, och ibland toppades anrättningen med en klick lingonsylt. 

Smola eller bryta var en så vanlig typ av s.k. supanmat (mat som äts med sked, soppmat) att det från Kalix till och med finns ett uttryck dokumenterat för hur en person är som skräpar ned med bröd – adjektivet smolali, ’smulig’. I dag är smola en kulturyttring och var ett givet inslag på den nyligen hållna kulturnatten i Kalix.

Fornsvenskans smula

Det är det fornsvenska verbet smula som ligger till grund för det dialektala smola, småla eller smöla. Det är bildat till substantivet smula eller som en möjlig sidoform till det dialektala mulas (smulas). Ordet är belagt i hela landet. Det används i betydelsen ’sönderdela eller krossa något’.

Säd som är mogen smålar eller faller från axen och är lätt att tröska. Smola kan även användas om regn eller snö som faller tätt. I överförd betydelse används smola med innebörden ’muttra och smågräla’: va smöla du uti (Vad muttrar du om?) (exemplet är hämtat ur Ordbok över Nysätramålet – en nordvästerbottnisk dialekt av Astrid Lundgren), och det har även betydelsen ’leka och ha roligt’, bo dåm smola bana (Vad barnen leker och stojar!) (Boden).