”Torpargummorna kom för att byta mjölk med mor Lena i hennes yste”

Den 10 augusti 1909 besökte Astrid Norberg, elev på Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, torpet Bäcken i småländska Nottebäck. Här berättar hon om en vanlig dag hos ”gubben Möller och hans gumma mor Lena”

Dagordning hos en torparfamilj

Torparfamiljen där jag var bestod af gubben Möller, 75 år och hans gumma mor Lena, 72 år. De hade hvarken barn eller tjänare, utan skötte allt utan hjälp.

Kl 6 på morgonen började arbetet. Den dagen skulle det både kärnas och ystas. Medan gubben var ute och gjorde rent hos kreaturen och fodrade dem, ställde mor Lena iordning det som behöfvdes, till dess hon skulle börja kärna. Kärnan rengjordes och grädden hämtades in, den söta från källaren och den sura från ett skåp i ”kammaren”. Den hälldes i kärnan och arbetades till dess smöret blifvit nästan färdigt. Sedan fick det stå så, medan mor Lena var ute och mjölkade korna.

Ladugården låg bredvid stugan och i samma länga hade de sin loge, där de ännu tröska med slaga. De hade 4 präktiga och välskötta kor. Innan mor Lena började mjölka, bytte hon om kläder. Hon tog på sig en kort hemväfd bomullskjol, som hon endast hade i ladugården och ett par träskor som också användes endast där. Mjölken silades genom handdukar i ett par kopparkrukor och sedan förvarades den i kopparbunkar i källaren. Korna släpptes efter mjölkningen ut på bete. När mjölken blifvit nedburen i källaren, skulle smöret göras färdigt. Först arbetades det färdigt i kärnan, så togs det upp och arbetades i ett träfat till dess det ej längre fanns någon kärnmjölk kvar i det. Det saltades, vägdes i en särskild smörlinda och skickades direkt till herrgården.

Ännu hade vi ej förtärt mer än kaffe, som vi fingo tidigt på morgonen. Nu skulle frukosten ätas och den bestod af kallt fläsk och kärnmjölk och efter det kaffe igen. Gubben Abraham var sedan tidigt på morgonen sysselsatt på en uppodlad mosse. Sedan höet hässjats, hade det regnat oafbrutet under flera dagar, så att en del hade ruttnat. För att försöka rädda återstoden, tog gubben ner det från hässjan och bredde ut det på marken för att det skulle kunna torka.

Strax efter frukosten, just som vi fått diskarna färdiga, började torpargummorna komma för att byta mjölk med mor Lena i hennes ”yste”. De hade med sig 8-9 liter oskummad mjölk hvar, och för mor Lena är det en hederssak att ge lika mycket tillbaka till hvar och en när de ysta. Gummorna trakterades med kaffe och hvetebullar, och klockan hann bli 9 innan vi fingo börja ostberedningen. En oerhördt stor kopparkittel hämtades ned från vinden, torkades ur och fylldes med mjölken. Kitteln sattes på elden och mjölken uppvärmdes. För att känna hur pass varm den var, stack mor Lena ner halfva sin arm i mjölken. När den blifvit något mer än ljum tillsattes löpet. Det förvarades i en liten tygpåse som hängde i taket framför spiseln. Innan det kunde användas til osten, rördes det ut mycket väl, litet kummin tillsattes, och massan silades. Löpet hälldes droppvis ut öfver hela kitteln. Medan det fick stå att löpa samman, hämtade mor Lena fram ostkorg och ostdukar. Efter 30 min hade massan löpt samman. Den kramades ihop med händerna och fick sedan stå en stund, så att vasslan och ostmassan skulle skilja sig. En ostduk sköljdes i hett vatten och lades i botten på korgen, ostmassan togs upp med ett durkslag och packades väl ned i korgen. När allt blifvit nedarbetadt lades en torr duk öfver och ostkorgen vändes upp och ned. Så lades osten ned igen med den torra duken i botten. Osten pressades åter och ostduken byttes om, och så förfor gumman ungefär 6 gånger. Då saltades osten, en duk lades öfver och den ställdes ut i förstugan på en bänk. För att den vassla, som fanns kvar, skulle kunna rinna af, ställdes korgen på ett par spjälor på bänken. Vasslan sattes på och kokades till kreaturen och ostämnet som flöt upp skummades af och användes till middagen till supanmat.

Middagen åto vi i köket och den bestod utom af den sk vällevasslan af salt fläsk, bröd och smör. Efter middagen lade sig gubben Abraham att hvila en stund, och under tiden diskade mor Lena och jag middagsdiskarna. Sedan allt var iordning följdes vi åt alla tre till mossen och gingo där största delen af em och vände hö. Till merafton (aftonvard) var jag hem efter kaffe, bröd och smör, som inmundigades i en skogsbacke bredvid mossen. Vid 6-tiden var det tid att gå ut och söka reda på korna och efter att ha ströfvat igenom hela hagen, funno vi dem ändtligen. Sedan de mjölkats och fodrats, var allt arbete utomhus slut för dagen.

Kvällsmaten, bestående af vasslegröt och smörgås, åto vi i lugn och ro, och nu gåfvo vi oss ro att resonera om en hel del olika saker. Det, som gick som en röd tråd igenom de gamlas yttranden, det var förnöjsamhet och en viss försyn för andra människors göranden och låtanden, något som man ej allt för ofta finner. Trötta efter dagsarbetet gingo vi snart till sängs och redan kl ½10 var allt tyst och stilla i Bäcken.

Beskrivning från: Från torparen Abraham Möller på torpet Bäcken under Klafvreströms egendom i Nottebäck, Småland lördagen den 10 augusti 1909
Upptecknat: 1909 av Astrid Norberg (Uppsala, 29403:15)

Uppdaterad 23 maj 2018

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.


Gå till institutets webb: www.isof.se Länk till annan webbplats.