Anna Mörner-Bromanders ”Beskrifningar”

I vårt arkiv i Umeå finns en kopia av en handskriven receptbok daterad ”Ölme, 1910”. Den har tillhört Anna Mörner-Bromander (1860–1919). Hundra år efter hennes död lämnades den in på arkivet av hennes dotters sonson Gullik Dahlstedt.

Kopierat uppslag från handskriven receptbok. Uppslaget visar recept på saft skrivet i skrivstil på linjerade rader.

Uppslag i Anna Mörner-Bromanders "Beskrifningar".

Anna Mörner-Bromander föddes 1860 i Värmland och hennes föräldrar var Claes Herman Rundgren, biskop i Karlstad, och Christiana Charlotta Maule. Hon gifte sig med greve Adolf Mörner, kapten och bruksdisponent på Molnbacka bruk, som hon fick dottern Eva med. Efter mannens bortgång redan 1894, gifte Anna 1908 om sig med prästen Carl Bromander. När Anna skrev rent sina recept hade de varit gifta i två år och Carl var präst i Ölme.

Intresse för hembygdsforskning

Carl Bromander var född 1865 i Kila och hade ett brinnande intresse för hembygdsforskning. Han delade detta intresse med sin gamla skolkamrat Nils Keyland (1867–1924), som kom från den skogsfinska trakten av Mangskog. Keyland var en mångsidig begåvning med folklivsforskning och den skogsfinska kulturen som främsta intresse. Redan på 1890-talet började han för Arthur Hazelius och Nordiska museets räkning samla in föremål och dokumentera den skogsfinska kulturen i Värmland. Carl Bromander var den som kom att rekommendera Nils Keyland till arbete på Nordiska museet. Där blev Keyland 1906 amanuens och senare chef för Skansens kulturhistoriska avdelning. Han samlade in stora mängder av föremål och uppteckningar till museet och bidrog till att göra Skansen till ett levande friluftsmuseum. Keyland blev sedan intendent vid Nordiska museets historiska avdelning. En av hans stora insatser är boken Svensk allmogekost, som ger en ganska heltäckande bild av det traditionella kosthållet och fortfarande betraktas som ett standardverk.

Kuriosa är att Keyland var en aktiv fotograf som gärna iscensatte bilder med människor han kände, för att visa olika seder, bruk och arbetsmoment. Annas dotter Eva Dahlstedt, född Mörner, var en av dem som Keyland anlitade som ”fotomodell”.

Farmors recept till arkivet

Dottern Eva (1883–1972) studerade medicin i Uppsala och träffade där sin blivande make Helge Dahlstedt. De gifte sig 1908, alltså samma år som mamma Anna gifte sig med Carl Bromander. Efter några år övergav Eva läkarbanan, medan hennes make 1919 fick arbete som överläkare på Österåsens sanatorium utanför Sollefteå. Samma år avled Evas mor Anna Mörner Bromander. På Österåsen blev Helge och Eva ett legendariskt par som var mycket aktiva i kulturlivet och stora konstsamlare. När de lämnade Österåsen och flyttade till Helges hemort Vilhelmina blev Eva en aktiv släktforskare. Sonen Karl-Hampus blev en framträdande språkforskare som bla var professor i allmän språkvetenskap i Stockholm och Umeå. Han arbetade många år för Uppsala landsmålsarkiv och var med och tog initiativet till Dialekt- och ortnamnsarkivet i Umeå. Karl-Hampus son Gullik ärvde sin farmors efterlämnade dokument och de finns nu på Umeå forskningsbibliotek, som också har digitaliserat farmors mor Anna Mörner Bromanders receptsamling. En kopia på receptsamlingen lämnades också till Folkminnesarkivet i Umeå.

Det här är uteslutande en samling matrecept, som innehåller det mesta: matbröd, kakor, korvar, saft, sylt, konservering samt ett antal maträtter.

Uppdaterad 08 december 2021

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.


Gå till institutets webb: www.isof.se Länk till annan webbplats.