Jordbrukets historia

4000 f.Kr.

Första jordbruken i Sverige

För omkring 6 000 år sedan uppstod de första jordbruken i den södra delen av Sverige. I den så kallade trattbägarkulturen, Skandinaviens tidigaste bondekultur, övergick människorna från jakt och fiske till jordbruksekonomi med boskapsskötsel och småskalig odling av primitivt vete och korn.

1800-1100 f.Kr.

Boskapsskötsel dominerar

Under den äldre bronsåldern domineras jordbruket av boskapsskötsel, men även odling av främst vete.

Läs mer om människan och boskapen

1000-500 f.Kr.

Genombrott för spannmålsodling

Under den yngre bronsåldern förändras jordbruket i stora delar av Sverige då man övergår till gödselbruk. Samtidigt går man över till att odla korn som var mindre känsligt än vete. I samband med detta spreds jordbruket långt upp i Norrland.

Läs mer om spannmålsodling

0

Ärter börjar odlas

De äldsta spåren av ärtåkrar i Sverige är från tiden omkring vår tideräknings början.

Läs mer om ärter och andra baljväxter

200-tal

Spannmål blir brödföda

Efter kontakter med romarriket började man på 200-talet använda spannmålet till att baka bröd. Tidigare hade det framför allt används mest till gröt och dryck.

Läs mer om brödets historia

1000-tal

Rågodlingen slår igenom

På 1000-talet började råg att odlas i Sverige, för att slå igenom helt i de södra och östra delarna av landet under medeltiden. Expansionen fortsatte till mitten av 1800-talet.

Läs mer om råg och rågbröd

1350-1400

Agrarkris i pestens spår

När digerdöden kom till Sverige ledde den till en omfattande agrarkris då stora områden brukad jord ödelades, och jorden koncentrerades till vissa släkter.

1200-tal

Vattenkvarn möjliggör mjölförråd

På 1200-talet började vattendrivna kvarnar, skvaltkvarnar, ersätta handkvarnarna. Det betydde att större mängder spannmål kunde malas till mjöl och användas till bröd och andra mjölrätter som nu blev bas i kosthållningen.

Läs mer om kvarnar

1500-tal

Fäbodväsendet tar form

I stora delar av Sverige har åkerbruket spelat mindre roll och markerna har istället använts som betesmarker. Som en form av extensiv boskapsskötsel i dessa områden fanns fäbodväsendet.

Läs mer om fäbodbruk

Havreodlingen tar fart

På 1700-talet får havreodlingen fäste i Sverige, framför allt i de västra delarna där den karga jordmånen inte passade för råg eller korn.

Läs mer om havre och havrebröd

1724

Alströmer odlar potatis

Under 1700-talet började potatis att odlas vid slott och herrgårdar, och i de högre stånden fanns flera personer som propagerade för ökat användande av potatis. Mest känd är Jonas Alströmer som år 1724 började odla potatis på sin gård Nolhaga.

Läs mer om potatis och potatisodling

1749

Första skiftesreformen

Från mitten av 1700-talet till mitten av 1800-talet infördes tre större skiftesreformer i Sverige med syfte att rationalisera och effektivisera jordbruket. Först ut var lagen om storskifte 1749 och sedan följde enskifte 1803 och laga skifte 1827.

1791

Hushållningssällskapen tar form

År 1791 bildades det första Hushållningssällskapet på Gotland och under första halvan av 1800-talet växte jordbruksorganisationen över hela landet. Hushållningssällskapen spelade en viktig roll i utvecklingen av det moderna jordbruket, men också när det gällde odling av frukt och bär.

Läs mer om Hushållningssällskapen tar form

Den agrara revolutionen

1800-talets skiftesreformer, enskifte (1803) och laga skifte (1827), fick stor betydelse för den så kallade agrara revolutionen under 1800-talet då jordbruket utvecklades och effektiviserades. Växelbruk och vallväxtodling infördes vilket ökade avkastningen och möjliggjorde odling av flera olika grödor. Samtidigt kom flera effektiva jordbruksredskap som järnplog, såmaskin och slåtter- och skördemaskiner. Inom boskapsskötseln höjdes kvaliteten på djurbestånden med ökad foderväxtodling och avel. Den agrara revolutionen ledde till en stark tillväxt av livsmedelsproduktion och möjliggjorde den industriella revolutionen.

1850-1950

Från jordbruk till industri

Industrialiseringen inleddes i Sverige vid mitten av 1800-talet och under en hundraårsperiod förvandlades landet från ett agrarsamhälle till ett industrisamhälle.

1867-1869

Missväxt och hungersnöd

Åren 1867–1869 drabbades Sverige av en svår missväxt som drabbade framför allt Norrland. Magra skördar, tomma spannmålsförråd och höga matpriser ledde till den sista stora hungersnöden i Sverige. Många led av undernäring och sjukdomar som en följd av svält.

Läs om barkbröd och nödföda

1870-tal

Ökat fokus på mjölkproduktion

Med start på 1870-talet blev mjölken och mejerierna en viktig del i landsbygdens omvandling från självhushåll till producent för en kommersiell marknad. Den agrara revolutionen möjliggjorde storskalig produktion och i och med urbaniseringen uppstod en växande marknad för mejeriprodukter.

Läs mer om mjölkens utveckling i den agrara revolutionen