I en uppteckning från 1906 berättar Elsa Gustafson om ett besök i en fiskarstuga på Bergön. Elsa Gustafson var elev på Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, och en del av utbildningen var att samla in uppgifter kring hushållning och levnadssätt i stad och på landet.
Dagordning i fiskarstuga på Bergön
Den 2 juli 1906 vistades jag i en af de många trefliga fiskarstugor, som äro belägna på Bergön, 13 km från Rogsta kyrka. Familjen utgjordes af följande personer: Bröderna Johan och Jonke Svedberg, 33 och 38 år gamla, deras syster Kristina Söder, 36 år, gift med Fabian Eriksson, 44 år och de senares 9-åriga dotter Julia, samt slutligen gamla mormor Jana, 62 år, mor åt de tre syskonen.
Stugan består af 2 rum. I det ena finnes öppen spis och järnspis. Den senare användes under den varmaste tiden endast vid brödbakning. Det andra rummet, som är oinredt, begagnas till sofrum. Karlarnes sofplatser äro på vinden. Dessutom finnes en större sk bod, där fisken förvaras.
Klockan 5 på morgonen väcktes vi af gamla mormor, ”momma” kallad, som ropade, att nu skulle vi ut och hjälpa till med att dra upp skötarna. Då vi blifvit klädda dracks kaffe med skorpor och sedan begåfvo vi oss iväg, Johan, Fabian, Julia och jag. Vi foro i skötbåt ut till flötena och Johan drog upp skötarna, under det att Fabian rodde. Nu fingo vi se, hur det lyste silfverhvitt af strömming. Vi kommo hem med vår fångst kl 6.30 och då smakade det godt att få varm choklad. Därefter skulle Kristin och jag ”ruska” ur skötarna och detta var minsann ej det lättaste arbetet.
Fabian och Johan satte sedan upp skötarna i solen att torka. När detta var gjordt dracks åter kaffe, nu utan bröd. Nu var äfven Jonke uppe och fick den kära kaffetåren. Sedan mättes strömmingen, bars in i boden, samt saltades ner i tunnor. Därefter skulle båten göras ren och därmed måste alla hjälpa till, ty fiskfjällen sutto hårdt fast.
Nu hade ”Momma” frukosten färdig. Den åts kl 9.30 och bestod av smör, bröd, mjölk, strömming stekt på tång, och potatis. Sedan vi ätit, gingo Fabian och Johan och hvilade sig till kl 11, medan gummorna diskade och städade i stugan.
Klockan 11 seglade Fabian, Johan, Julia och jag öfver ett sund, vid hvars stränder vi plockade grankottar, sk ”käglor”, hvilkas användning jag senare skall omtala. Kl 1 kommo vi hem med en säck full.
Under det vi varit borta, hade gummorna gilat strömmingen, som fångats ett par dagar förut, ty färsk strömming är för hård att gila. Detta skedde i boden, hvilken sedan skurades. ”Gilet” samlades i en tunna för att användas åt korna under vintern.
Jonke hade ”stenat”, dvs bundit fast stenar i skötarna och lagt dessa i skötbåten. Nu hvilade sig karlarna åter eller läste tidningen, som kommer ditut 2 gånger i veckan med en ångare från Hudiksvall.
Den första söndagen i juli ha Bergöborna ”Barsmäss” (af Bartolomeus). Då hålles nämligen gudstjänst i ett litet kapell som är från 1400-talet. Kapellet, som är vackert beläget midt på ön, är då fyldt med en lyssnande skara fiskarbefolkning.
Eftersom det var strax efter ”helgen”, utgjordes middagen af uppvärmd abborre och potatis, kall stekt strömming, grynkaka, ost smör, bröd och mjölk. Middag åts kl 3.30.
Sedan diskarna voro undanstökade, hjälpte vi Jonke att ”bygga not”. Han höll nämligen på att laga gamla skötar. Sedan Fabian och Johan tagit sin middagslur ”stenade” de. Därefter kokte Johan färg af vatten, soda, kottar och barken af al och björk i en utanför stugan murad järngryta. Däri ”lättades” skötarna, dvs de doppades däri och hängdes sedan upp att torka i solen.
Under tiden lade Jonke ut sina skötar med tillhjälp av en sk ”lottkarl” och gummorna stoppade strumpor. Kl 6 dracks kaffe. Klockan 7 sågo vi på, hur en granngumma mjölkade sina tre getter, de enda husdjur som fiskaren har. Dessa trifdes utmärkt bland stenarna och ville inte alls in för att bli mjölkade.
Kl 8.15 åts kornmjölsgröt och tätmjölk och sedan vi diskat, skyndade hvar och en till kojs för natten och så var den dagen slut.
Upptecknat: Den 2 juli 1906 av Elsa Gustafson (Uppsala 29403:8)
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN
Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.
Gå till institutets webb: www.isof.se Länk till annan webbplats.
Kommentarer