Lev och läfsa

Ett riktigt gammalt ord som syftar på vissa typer av bröd är lev och släktingen läfsa. Numera lever det bara vidare i dialekterna och kan avse såväl kaffebröd och vetebröd som tunnbröd.

I svenskan används ordet numera bara i dialekterna, men det har haft större spridning än så. Det är känt också från övriga nordiska språk och dialekter och används i bland annat engelskan (loaf) och tyskan (Laib).

Lev använt i Götaland och Finland

I institutets dialektsamlingar är lev upptecknat från Götaland, med undantag för Skåne och Gotland. Av uppteckningarna framgår att en lev vanligen är ett avlångt (vete)bröd, antingen matbröd eller kaffebröd, ibland format som en fläta. Lev och leva finns också i finlandssvenska dialekter och betecknar där bland annat tjocka bröd och brödkakor. 

Läfser

I Bohuslän och Dalsland har lev mest använts om ett slags mjukt tunnbröd. Ännu vanligare har det varit att kalla tunnbröden för läfser. Också i Värmland och övre Dalarna har man sagt läfser och det finns ett tydligt geografiskt samband med det norska ordet lefse, som betecknar liknande bröd. Läfsa har uppstått som en avledning av lev. Vilket ursprung lev har är däremot omdiskuterat.

Ordet levain

Om du inhandlat eller bakat ett surdegsbröd har du kanske lagt märke till ordet levain. Här skulle man kunna tro att lev ingår, men så är inte fallet. Det franska ordet levain avser i stället själva jäsmedlet, surdegen. Utgångspunkten är det latinska verbet levare, som har betydelsen ’lyfta, häva’.

Uppdaterad 13 juli 2021

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.


Gå till institutets webb: www.isof.se Länk till annan webbplats.