Järnspisen flyttar in

Under 1870-talet flyttade järnspisen in i de svenska hemmen. Den fick stor betydelse, inte minst för kakbakningen.

Större delen av brödets historia har det - liksom annan mat - tillagats utomhus eller inomhus över öppen eld. Men redan på medeltiden började det i Sverige byggas större bakugnar. I de övre klasserna brukade bakugnen finnas i de separata brygghusen, och hos allmogen fanns bakugnen oftast i stugan i anslutning till eldstaden. På vissa håll, särskilt i norra delen av Sverige, fanns egna bakstugor på gården. Bakugnarna tog tid att få varma, och därför användes de framför allt till storbak.

Järnspis i var mans hem

Under 1800-talet skedde en revolution i de svenska hemmen när järnspisen uppfanns. Den utvecklades under första halvan av 1800-talet, men det var först när fotogenlampan på 1870-talet ersatte all annan belysning (till exempel den från elden) som järnspisen på allvar slog igenom. Järnspisen fick stor betydelse för den dagliga matlagningen och uppvärmningen av hemmet. Den lilla bakugnen i järnspisen var enkel och bekväm att använda och tillsammans med vetet, sockret och kaffet banade den väg för det söta kaffebrödet på slutet av 1800-talet. Järnspisen ersatte dock inte helt de äldre bakugnarna som ofta fortsatte att användas till brödbakning och storbak ända fram till köpebrödet gjorde entré efter andra världskriget.

Läs mer om sötebröd och kakor på sidorna Kalasbröd och Högtidsbröd.

Uppdaterad 23 maj 2018

Lästips

Byggnadsvard.se: Järnspisen – allt utom lysande Länk till annan webbplats. (artikel av Lars Eric Olsson, 2000)

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.


Gå till institutets webb: www.isof.se Länk till annan webbplats.