Bagarskrån bildas

Bagarskrån på medeltiden

Stockholms bagarskrå nämns för första gången 1496. Bagarna hade ensamrätt att baka till försäljning i staden, men de var tvungna att baka särskilda brödtyper till viss vikt och visst pris. Det var både grövre rågbröd och finare vetebröd som jästes med bryggerijäst eller surdeg, i vattenånga från kvalmugnen.

År 1768 bakades det första franskbrödet i Stockholm och under 1700-talet bakades också den berömda ”kryddlimpan”. Den anses vara en föregångare till den sötlimpa av råg, vete, sirap och kryddor, som började bakas under 1920-talet.

Viktigt att väga degen

Eftersom priset var kopplat till vikten, var det viktigaste momentet i bakningen att dela upp degen i bitar med exakt samma vikt (= avbräckning). I Stockholm hade bagarna ofta del i en väderkvarn för att garantera tillgången på mjöl. Kringlan var bagarnas symbol. Den var målad eller upphängd på de flesta bagerier och bagarbodar.

Bagarskrået var stadsbundet tills det upphörde 1846. Det betydde att det inte fanns några bagerier på landsbygden. Bönderna hade också tillåtelse att baka för försäljning på städernas torgdagar.