Brödhistoria
-
Forntid
-
400-talet
Sveriges äldsta bröd
Det äldsta hela brödet man har hittat i Sverige är ett kornbröd från 400-talet.
Läs mer -
Medeltid
-
1100-talet
Nya kvarnar ger mer bröd
Under medeltiden gick brödet från att vara en exklusiv färskvara till att bli en bas i kosthållningen som gick att lagra i förråd. Ett stort mjölförråd är förutsättningen för storbak och där fick kvarnen en huvudroll. På 1100-talet övergick man från att mala på handkvarn till att använda vattenkvarn.
Läs mer -
1200-tal
Bagarskrån bildas
För att lösa städernas försörjning av bröd bildades tidigt bagarskrån. Det äldsta belägget är från 1200-talet i Visby stadslag.
Läs mer -
1500-tal
Nya sädesslag i brödet
Råg blev under 1500-talet det vanligaste sädesslaget för mjöl. I norra Sverige har kornet dominerat och i områden med särskilt karg jordmån odlades havre.
Läs mer -
1600-tal
-
1642
Spettekakan gör entré
Första gången det berömda skånska bakverket nämns i skriftliga källor är i samband med att det äts vid drottning Kristinas hov. Kakan har rötter i medeltiden men blev vanligt förekommande först under 1800-talet.
Läs mer -
1650
Premiär för saffransbrödet
På mitten av 1600-talet introducerar Stockholmsbagaren Mårten Kemmecker saffran som brödkrydda. Vetebröd smaksatt med saffran blev ett festbröd som vi idag främst förknippar med julen.
Läs mer -
1700-tal
-
1724
Potatisen flyttar till Sverige
År 1724 börjar Jonas Alströmer odla potatis på sin gård utanför Alingsås. Han marknadsförde ivrigt potatisen som föda, men det skulle dröja några år in på 1800-talet innan potatisen slog igenom ordentligt. Den användes ofta som ingrediens i brödbakningen.
Läs mer -
1768
Första franskbrödet
År 1768 bakas det första franskbrödet av vete på ett bageri i Stockholm.
-
Sent 1700-tal
Jäsning
Bagerijäst eller pressjäst började framställas under 1700-talets senare del, men kom inte i allmänt bruk förrän i slutet av 1800-talet. Innan dess var surdeg den vanligaste jäsningsmetoden.
Läs mer -
1800-tal
-
1819
Kringelstaden tar form
Södertälje fick en kanal 1819 och järnväg 1860, och runt slussen och järnvägsstationen fanns en livlig försäljning av kringlor. Staden blev berömd för sina "kringelgummor", och kallas ibland för kringelstaden.
Läs mer -
1867
Nödår ger nödbröd
Nödåren 1867–1869 förknippas med barkbröd och andra nödbröd. Men bark och andra mjölersättningar har alltid använts vid sämre tider.
Läs mer -
1870-1890
Ångkvarnarnas genombrott
På 1870- och 80-talen gör ångkvarnen intåg i Sverige och de äldre lokala vattenkvarnarna förlorar sin roll. Istället koncentreras mjölmalningen till en storkvarnsindustri som försåg den expanderande bagerinäringen med fint och bakvänligt mjöl.
Läs mer -
1870-tal
Järnspisen flyttar in
Under 1870-talet flyttade järnspisen in i de svenska hemmen. Den fick stor betydelse, inte minst för kakbakningen.
Läs mer -
1880-tal
Sockerbetan ger svenskt socker
Redan i slutet av 1830-talet började det odlas sockerbetor i Sverige, men det var först på 1880-talet som odlingen tog fart och socker blev en vardaglig ingrediens.
Läs mer -
2000-tal
-
2017
Upplandskubben får skydd
I augusti 2014 beslutade EU-kommissionen att ge brödet Upplandskubb skyddad ursprungsbeteckning, SUB.
Läs mer
- Sidansvarig:
Webbredaktören
INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN
Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.
Gå till institutets webb: www.isof.se Länk till annan webbplats.
