Brödgalleriet

Här hittar du bilder på temat bröd och bakning. Klicka på bilden för att se den i större format (öppnas i nytt fönster).

Dalarna: Tunnbrödsbakning i Sollerön år 1929

Uppteckning: Uppsala, 2189 Pdf, 14.8 MB, öppnas i nytt fönster.

Kvinnor skalar potatis till bakning av tunnbröd år 1929. Foto: Håll Nils Mattsson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Potatisen mals i potatiskvarn. Foto: Håll Nils Mattsson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Bakredskap fotograferade år 1929. Foto: Håll Nils Mattsson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Utkavling av tunnbröd. Foto: Håll Nils Mattsson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Dalarna: Tunnbrödsbakning i Indors by, Våmhus, år 1966

Uppteckning: Uppsala, 26666 (finns ej digitalt)

Brödbakning i Indor år 1966. Foto: Wolter Ehn/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Brödbakning i Indor. Foto: Wolter Ehn/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Brödbakning i Indor. Foto: Wolter Ehn/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Brödbakning i Indor. Foto: Wolter Ehn/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Brödbakning i Indor. Foto: Wolter Ehn/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Brödbakning i Indor. Foto: Wolter Ehn/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Brödbakning i Indor. Foto: Wolter Ehn/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Hälsingland: Tunnbrödsbakning i Järvsö år 1971

Uppteckning: Uppsala, 28644:1 Pdf, 23.6 MB, öppnas i nytt fönster. och 28644:2 Pdf, 3.1 MB, öppnas i nytt fönster.

Kruskavel till spisbröd, lätt krusad sandkavel till tunnbröd, sankavel. Foto: Brita Hermansson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Träslev samt degtråg för olika slags degar. Foto: Brita Hermansson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Olika slags bakfjölar. Från vänster: Vändspaden, långfjölen, kakfjölen, storfjölen, lillspaden/handfjölen. Foto: Brita Hermansson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Brödstege. Foto: Brita Hermansson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Potatiskvarn i trä (handtaget fattas). Foto: Brita Hermansson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Tunnbrödskakan kavlas ut. Foto: Brita Hermansson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Tunnbrödskakan dryftas på storfjölen. Foto: Brita Hermansson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Gräddning av tunnbröd i ugn med bara en sideld. Foto: Brita Hermansson/Institutet för
 språk och folkminnen (CC BY-ND)

Gräddning av tunnbröd i ugn med bara en sideld. Foto: Brita Hermansson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Lappland: Brödbakning i Gubbträsk, Stensele år 1944

Uppteckning: Uppsala, 16981 Pdf, 3.1 MB, öppnas i nytt fönster.

Gammal bagarstuga i Gubbträsk fotograferad år 1944. Foto: Nils Eriksson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Bakugnen i bagarstugan i Gubbträsk. Foto: Nils Eriksson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Bondhustrun Valborg Fredriksson (född 1899) bakar. Här tas degen från tråget. Foto: Nils Eriksson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Degen knådas. Foto: Nils Eriksson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Degen kavlas ut. Foto: Nils Eriksson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Brödet naggas. Foto: Nils Eriksson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Brödet skjutes in i ugnen. Foto: Nils Eriksson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Småland: Bröd och bakning i Misterhult år 1960

Uppteckning: Uppsala, 24694 Pdf, 51.6 MB, öppnas i nytt fönster.

Några brödtyper från Misterhult: vetebulle, limpa, hålkakor, lev och vetebröd. Illustration: Gunnar Skogsmark/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Bakugn från Misterhult. Illustration: Gunnar Skogsmark/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Olika redskap för bakningen: ugnsraka, ugnskvast, brödgrissel, brödspade och degspakar. Illustration: Gunnar Skogsmark/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Redskap för bakning: slät brödkavel, rutkavel/kruskavel, nagg, degsporre, brödpensel, penselfjäder och kohorn. Illustration: Gunnar Skogsmark/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Smörbakelse (kallad "bagghorn" eller "häst") och kornnäbb. Illustration: Gunnar Skogsmark/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Kakfigurer: julstjärna, pepparkakshjärta och gumma och gubbe. Illustration: Gunnar Skogsmark/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Kakfigurer: julängel, julbock och julgris. Illustration: Gunnar Skogsmark/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Illustration: Gunnar Skogsmark/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Rånjärn och struvjärn. Illustration: Gunnar Skogsmark/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Uppland: Rågbrödsbakning i Rasbo prästgård år 1960

Uppteckning: Uppsala, 27607 Pdf, 23.6 MB, öppnas i nytt fönster.

Rågbrödsbakning i Rasbo prästgård. Bakbordet är iordningställt med kavlar - en slät och en naggig. Degen är tillskuren i bitar lagom för en kaka. Foto: Wolter Ehm/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Degen plattas ut med halvknuten hand. Foto: Wolter Ehn/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Degen kavlas ut. Foto: Wolter Ehn/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Kakan sätts med hjälp av kakmåttet och sopas därefter ren från mjöl. Foto: Wolter Ehn/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Med brödskutans hjälp flyttas kakan över till jäsbrädorna. Foto: Wolter Ehn/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Med brödskutans hjälp flyttas kakan över till jäsbrädorna. Foto: Wolter Ehn/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Kakorna jäses på jäsbordet. Foto: Wolter Ehn/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Rågbrödsbakning i Rasbo, Uppland år 1960. Efter jäsningen pickas kakorna. Foto: Wolter Ehn/Institutet för språk och 
folkminnen (CC BY-ND)

Efter jäsningen pickas kakorna. Foto: Wolter Ehn/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Brödkakorna skjuts in i ugnen med brödspadens hjälp - "det gällde då att inte skadskjuta kakorna". Foto: Wolter Ehn/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Sist stötes de färdiggräddade kakorna för att befria dem från mjöl. Längst bort på bordet syns brödkakor med uppvikt kant - dessa är så kallade bärtårtor (rågbröd med ett lager osötade lingon ovanpå). Foto: Wolter Ehn/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Östergötland: Bröd och bakning i socknarna Ulrika och Västra Harg år 1939

Uppteckning: Uppsala, 13308 Öppnas i nytt fönster.

Bröd och bakning i socknarna Ulrika och Västra Harg i Östergötland år 1939. Bakbord iordningställt inför bakning av rågbröd. Foto: Axel Karlsson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Nygräddade rågbröd. Foto: Axel Karlsson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Brödkorgar för vetebröd. Foto: Axel Karlsson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Nygräddat vetebröd, kallad leven/kuse. Foto: Axel Karlsson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Bröd och bakning i socknarna Ulrika och Västra Harg, Östergötland. Vetebröd, flätad leven/flätkusar. Foto: Axel Karlsson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Övriga bilder bröd och bakning

Uppteckningar: 2396, Pdf, 27.2 MB, öppnas i nytt fönster.30863 (finns ej digitalt), 3801 Pdf, 2.7 MB, öppnas i nytt fönster., Pdf, 2.7 MB, öppnas i nytt fönster. 11835, Pdf, 2.7 MB, öppnas i nytt fönster. 7938 Pdf, 12.9 MB, öppnas i nytt fönster.

Brödbakning i Vanjan, Dalarna år 1929, arkivuppteckning 2396. Foto: Gunnar Strand/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Brödbakning. Teckning från uppteckningen "En nybyggarfamiljs arbetsår 1910-1911" (Uppsala, 30863). Illustration: Nils Eriksson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Gräddning av våfflor i öppen spis. Teckning från uppteckningen "En nybyggarfamiljs arbetsår 1910-1911" (Uppsala, 30863). Illustration: Nils Eriksson/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Julbröd från Tjocksta, Danmarks socken, Uppland år 1931 (arkivuppteckning 3801). Foto: Martha Myrberg/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Kvinna boende i Gotlands södra härad visar år 1938 upp glödraka och brödspade. Arkivuppteckning 11835. Foto: Britt Ytterberg /Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Ella Nilsson i Edefors socken visar upp brödspadar år 1925. Arkivuppteckning 7938. Foto: Gerd Enequist/Institutet för språk och folkminnen (CC BY-ND)

Uppdaterad 09 december 2020

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.


Gå till institutets webb: www.isof.se Länk till annan webbplats.