Ta vara på skogens röda guld
I år har det funnits mycket lingon i skogarna och i många hem finns nog gott om lingon i frysen. Lingon har en lång tradition i kosthållet, och här på Matkult.se finns många recept och berättelser om skogens röda guld. Åsa Holmgren tipsar här om bärmoskaka och vattlingon, och bjuder dessutom på en besvärjelse för att få riklig bärskörd.
Skogens röda guld
När di började plocka bär sade di alltid:
Ett bär i kappen Gud låta mej få fulla kappen.
Två bär i kappen Gud låta mej få fulla kappen.
Tre bär i kappen Gud låta mej få fulla kappen.
Det berättar Johanna Lundström från Vingåker att man sa när bärplockningen började (på kartan hittar du hela Johannas berättelse om bär och frukt i hushållet
Länk till annan webbplats.) Det fanns olika ramsor, besvärjelser eller böner, som uttalades för att bärskörden skulle bli riklig. Lingon var det enda bär som i äldre tid värderades högt och alltid plockades i stora mängder, ”Skogens röda guld”. När man sa att man plockade bär, var det lingon det handlade om.
Främst var det kvinnor, barn och äldre som gav sig ut i bärskogen. Det ansågs inte vara ett riktigt arbete, trots att lingon åts nästan varje dag och verkligen var ett viktigt bidrag till hushållet. Annat blev det under lingonrushen i slutet av 1800-talet, när lingon började plockas i stor skala till försäljning och export. Då fanns det pengar att tjäna och även män i arbetsför ålder kunde gå ut med bärplockaren.
Lingon går att lagra under lång tid, även utan tillsats av socker eller andra konserveringsämnen. Det beror på att de innehåller bensoesyra. Fram till slutet av 1800-talet gjordes alltid osötat bärmos på lingonen och om man hade råd och möjlighet sötades moset med sirap, socker eller honung, när det skulle ätas.
Ta vara på dina lingon!
I år är skogarna fulla av lingon. På vissa håll börjar de redan bli övermogna och falla av. Ovanligt många har varit ute och plockat blåbär och lingon. Kanske en effekt av att pandemin härjat och vi mest har rört oss på hemmaplan.
För den som nu har frysen full av bär, finns det några recept att pröva i Matkults kokbok. Bärmoskaka var mycket vanligt att man gjorde i samband med storbak. Man tog en del av den stora degen och gräddade några bärmoskakor som kunde ätas direkt. Här är ett recept från Uppland:
Bärmoskaka från Nora
För 4 personer
Ingredienser
6 kkpr rågmjöl
2 kkpr sura inkokta lingon
För 2 öre pressjäst
3 kkpr vatten
¼ tsk salt
3 msk sirap
Beredning
Af mjölet, saltet, det ljumma vattnet och den upplösta jästen göres en vanlig deg hvilken får jäsa till sin dubbla storlek, hvarefetr den arbetas på bakbordet och utkaflas till en rund kaka af en vanlig brödkakas storlek och kanten uppvikes 2 cm rundt om hela kakan. Lingonen uppblandas med sirapen (om man vill kan man ock stryka på sirapen på kakan strax innan den ätes); och sedan utbredes lingonsylten öfver hela kakan innanför den uppvikta kanten. Kanten har man gjort för att lingonsylten ej skall rinna utaf kakan. Bärmoskakan gräddas sedan i ej för stark ugnsvärme tills den är riktigt genomgräddad. Kakan ätes till mjölk eller dricka istället för smörgås.
Recept från: Arrendatorshustru Karin Karlsson, Östavik, Nora, Uppland
Upptecknat: 1902 av Astrid Frunck (Uppsala, 29403:17)
Vattlingon är också gott att göra, med särskilt fina lingon. Förvaras i en flaska med vatten och är fina att ta fram till jul. I Matkult finns beskrivet i uppteckningen nedan, från Norrbotten. Här finns också ett recept på lingondricka. Kanske särskilt aktuellt i år, när det finns så gott om lingon.
Vattlingon och lingondricka
Lingon kan också användas råa. Man kan vid rensningen plocka ur särskilt stora och fina lingon, som man sedan lägger på burk och slår vatten över. Man kallar dem då vattlingon, (märk: inte vattenlingon.) När dom sen ska användas, häller man bort allt vatten och blandar lingonen med socker och grädde. Denna rätt serverades ofta förr på kalas som mellanbjudning, jämte kakor av olika slag, knäck, karameller, saft mm.
Man kan också blanda råa lingon med socker och röra länge och väl tills man får en syltliknande massa, som man kan äta precis som vanlig lingonsylt.
Av lingon gör man också en vanlig dryck, lingondricka. Därvid malas lingonen på köttkvarn och blandas med en viss vattenmängd, i vilket man löst upp lite vinsyra. Massan får stå i något dygn, och sedan får alltsammans rinna genom silduk. Därefter blandas strösocker i saften och man rör om massan tills sockret är fullständigt upplöst. Därefter buteljeras drickan. Den är mycket koncentrerad, och vid tillagning av måltidsdryck blandas den upp med lagom mängd vatten. Av lingonsaft och lingondricka kan man också göra saftsås, lingongel mm.
Berättat av: Isa Fjellström (81 år), Hildur Spångberg (82), Henny Holmlund (80), Ellida Lundgren (79),
Elna Risberg (76), Bengt Risberg (73), Jenny Lundberg (70), Siri Lundberg (64)
Plats: Munksund, Norrfjärden, Pite-Långnäs och Piteå, Norrbotten
Upptecknat: 1975 av Egon Lundberg (Uppsala, 29520)
Se hela uppteckning 29520
Pdf, 17.3 MB, öppnas i nytt fönster.
/Åsa Holmgren
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Om skribenten
Åsa Holmgren Länk till annan webbplats. är etnolog och jobbar med Matkult.se och projektet Matkultur och levande traditioner. Intresset för mat och matkultur finns både privat och i arbetet.
INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN
Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.
Gå till institutets webb: www.isof.se Länk till annan webbplats.
Kommentarer