Både barn och vuxna är nyfikna på det bleka långkoket
Doften som sprider sig i köket påminner om spansk, kolasmakande dulce de leche och både barn och vuxna är nyfikna på det bleka långkoket. Det skriver Angelica Nilsson som lagat sötost från Vesterhiske.
Jag gör ofta kaffeost hemma, att ha som gå-bort present eller att ha till ärenden som innefattar en brasa och medhavd kaffepanna. Gräddad kaffeost är näringsrikt, gott och lättätet och därför väldigt smidigt att ha med sig som tilltugg på allehanda strapatser. Och de ungar som ännu inte lärt sig dricka kaffe kan alltid äta osten som den är.
I jakt på lite mer ostinspiration hittade jag receptet på sötost från Vesterhiske, som är lite annorlunda mot andra recept då det bara består av två ingredienser, löpe och mjölk, och alltså helt saknar kryddning. Kanske för att det för upptecknaren och berättaren var självklart att man tog de kryddor, kanel eller kardemumma, eller den sylt man hade till hands för att smaksätta osten. Men det behövs inte heller någon kryddning för att det ska bli smak på anrättningen. Sötost är ost som har kokats länge i vasslen, vilket gör att smaken blir söt och rund, karamelliserad av att mjölksockret blir mer koncentrerat. Att koka sötost hör till vår gamla fäbodkultur.
Att få tag på ingredienserna till osttillverkning är inte det lättaste. Mjölken som krävs till osttillverkningen ska helst vara så obehandlad som möjligt, men det går bra att använda lantmjölk. Lantmjölken är lågpastöriserad och har kvar fettet i sin naturliga struktur, den har alltså inte homogeniserats. Om man inte vill ha små klumpar av fett i sitt mjölkglas måste man ge förpackningen en ordentlig omskakning så att det fettklumparna slås sönder och finfördelas.
Löpe säljs endast på nätet från grossister och i vissa välsorterade livsmedelsbutiker, och inte som tidigare på de flesta apotek. I receptet från Vesterhiske anges inget mått för löpet. Jag brukar dosera en halv matsked löpe per liter mjölk, och det räckte gott även här. Om man har otur och det inte löper kan man alltid värma upp mjölken igen och testa att dubbla mängden löpe.
I receptet från Vesterhiske står att mjölken ska bli ”lagom varm” innan man tillsätter löpe, vilket i ostsammanhang brukar vara lite varmare än fingervarmt. Vanligtvis när man gör ost brukar man låta mjölken stå ett tag med löpen i, men i det här receptet anges ingen vilotid för löpen att verka.
Mjölken ska värmas upp och sättas till att kokas. Sedan gäller det att röra om med jämna mellanrum i de 2-3 timmar det tar för ostmassan att ändra färg till vackert ljusbrun. Doften som sprider sig i köket påminner om spansk, kolasmakande dulce de leche och både barn och vuxna är nyfikna på det bleka långkoket.
När ostmassan efter cirka två timmar har skiftat färg tas den upp med hålslev och serveras med kall mjölk. Några njuter av den som den är: andra med sylt. Tre liter mjölk gav cirka fyra portioner, mättande nog för att gå som lättare lunchmat.
/Angelica Nilsson
Kokboken: Sötost från Vesterhiske
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Angelica Nilsson bor i Norrland och lagar ofta kaffeost hemma. I dagens blogginlägg provar hon att laga en sötost från Vesterhiske.
INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN
Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.
Gå till institutets webb: www.isof.se Länk till annan webbplats.
Kommentarer