Rabarberkräm: "Säkert en delikatess för en fiskarfamilj i Medelpad i början av 1900-talet"

En billig och ganska dryg dessert, som provlagats av Bengt Edqvist.

I tidig sommarvärme finns det få desserter förutom glass som är så läskande som en kall och god rabarberkräm. Så varför inte pröva en från Njurunda i Medelpad, efter fiskarehustrun Anna Hägg i Lörans fiskeläge, nedtecknat av Ulla Ruuth från Uppsala 1902. I Anna Häggs recept ingår en knippa rabarber, 2 liter vatten, 4 msk sirap och 6 msk potatismjöl. Jag skeptisk till mängden av det sista men gör som Anna sagt.

Ett bra sätt att se hur Annas recept förhåller sig till en standardrabarberkräm är att studera motsvarande kräm i klassikern Vår kokbok. I det receptet är det mindre vatten och potatismjöl och mer socker. Troligen var potatismjöl en billig råvara även i början av 1900-talet, medan sirap kanske var kanske dyrare. Mängden rabarber i Annas recept är svår att avgöra, en knippa rabarber är väldigt obestämt.

Men jag tar en sådan, enligt mina mått mätt, kokar upp vattnet och häller i de i bitar skurna rabarberna. Efter detta går krämkokningen inte så bra för när jag vispar i potatismjölet bildas en mängd vita klumpar som flyter upp till ytan. Det känns som om krämen är mättad av potatismjöl redan efter två matskedar och naturligtvis skulle jag ha rört ut potatismjölet i kallt vatten först, men det stod det inget om i receptet. Som tur är går många av klumparna lätt att plocka bort. Dock inte alla.

Resultatet blir en tunn kräm, mer att jämföra med soppa och mindre rabarbersmak än den krämen jag vanligtvis gör, mindre söt och med geléaktiga klumpar i. Rekommenderar de som vill testa receptet att röra i potatismjölet i lite vatten först.

Men det är en billig och ganska dryg dessert, och säkert en delikatess för en fiskarfamilj, i Medelpad i början av 1900-talet, som kanske äter fisk väldigt ofta.

/Bengt Edqvist