Havrekex: Bra smak och konsistens

Åsa Holmgren bakar ett havrekex som nedtecknades 1911 hos en lotsfamilj på Brännö i Göteborgs skärgård.

En guldgruva i arkivet, som vi hämtat många recept ifrån, är den sk Lundellska samlingen. Elever på Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala skickades ut att göra en arbetsuppgift under sitt sommarlov. Ferieuppgiften bestod i att besöka ett hem, beskriva matordningen där och samla in några recept. Eleverna, som skulle bli hushållslärare och var från hela landet, besökte oftast ett eller flera hushåll i sin hembygd. Tack vare den insamlingen, finns intressanta beskrivningar av vardagslivet hos lantbrukare, torpare, statare, arbetare och hantverkare från perioden 1894-1916. De flesta elever kom från en borgerlig bakgrund och möttes av helt nya miljöer, men många kom också från lantbrukarhem. Man kan se hur en del verkligen gripits av sin uppgift, besökt flera olika hushåll och tecknat ner sägner och andra berättelser från trakten.

Bland de hundratals recept som finns, valde jag att provbaka ett på havregrynskex som samlats in av Nelna Eklund 1911.

Hon besökte en lotsfamilj på Brännö i Göteborgs skärgård. Det är på sätt och vis traditionellt, eftersom det innehåller havre, vilket är typiskt för västra delen av landet. Men det är ångpreparerade havregryn, vilket var något nytt i början av 1900-talet. Receptet innehåller inte särskilt mycket socker, vilket också är typiskt. Visserligen hade sockret blivit billigt, särskilt efter den svenska betodlingens genombrott på 1870-talet, men det var inte alls lika dominerande som idag.

Jag hade inte hunnit blötlägga havregrynen på morgonen, så de låg i blöt i kanske 2-3 timmar, innan jag satte igång med baket. Jag tyckte det lät mycket med 2 msk hjorthornssalt och var rädd att det skulle ge smak år kexen, så jag minskade med hälften, till 1 msk. Det var lagom. Mängden vetemjöl kunde nästan minskas med hälften, men det kanske berodde på att inte alla havregryn hunnit bli helt uppblötta.

Det blev en fast och fin deg, som räckte till ca 100 kex. Om man kavlar tunnare, kan man säkert få ut 150 kex. Jag tog ut kakorna med ett glas, naggade med en gaffel och gräddade i god ugnsvärme, vilket motsvarar ca 225-250 ᵒ. Efter drygt 5 min var de klara.

De fick en bra smak och konsistens. Eftersom de bara innehåller litet socker, passar de bra som smörgåskex. Vill man ha dem sötare, kan det passa bra med marmelad på.

/Åsa Holmgren

Till receptet

Kokboken: Havregrynskex från Styrsö

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Om skribenten

    Åsa Holmgren är forskningsarkivarie på Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala och arbetar med projektet Matkult.se. Intresset för mat och matkultur finns både privat och i arbetet som etnolog.

    INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

    Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.


    Gå till institutets webb: www.isof.se Länk till annan webbplats.